Mats Blogg

I torsdags packade Gunnar och jag UFO-Raden som skulle ut till läsarna. På fredagen stannade vi till på väg till årets Riksstämma i Örebro, för att posta tidningarna.

Vi var rätt tidiga till Örebro för att det alltid är trevligt att bekanta sig med staden man ska tillbringa helgen. Örebro är för mig en stad man passerar på väg söder ut mot Göteborg och liknande andra platser vi ofta besökt.

En givande start var ju den berömda Svampen som byggdes och stod klar 1957. Efter en väl smakande mos och korvbricka nedanför svampen drog vi oss så upp mot entrén och hissen upp till utkiken som gick som en balkong runt hela svampens hatt. Tyvärr så var det kallt och blåsigt så det var ingen höjdare trots att det var en höjdare om ni förstår vad jag menar. Väl nere drog vi oss till centrum för att checka in på hotellet. Mycket trevligt hotell, Best Western city Hotell. En hotellkedja med många hotell runt om i landet och där vi som reser med UFO-Sverige ofta anlitar vid boende.

Gunnar Karlsson vid Örebros mest kända landmärke "Svampen".

Nu ska vi åka upp och titta på utsikten.

Här känner man sig ganska liten.  

Vi träffade övriga i styrelsen och klockan 15.00 fick vi tillgång att börja lasta in utställningen, gå igenom ljud och bildtillgångar.

Efter lite strul med ljudet till den DVD som alltid går under den externa delen fick vi så hjälp av vaktmästaren som ordnade med en annan widescreen.

Det är alltid ett pusslande hur vi ska ha utställningsskärmar, bokbord och övrig försäljning men till sist löser det sig, så även denna gång.

Här i A-huset  höll vi till en trappa upp .

Här är Gunnar i färd med att bära upp utställningsskärmar till de stora bilderna.

 

När allt var klart var alla både trötta och hungriga.

 

KLockan 19.00 var det så samling i foajén för samåk i taxi till matstället för kvällens middag. Själv hade jag beställt fläskfilé på planka som var utsökt god och till det en London Pride.

Tillbaka på hotellet har det blivit tradition att samlas på Gunnars och mitt hotellrum för eftersnack och en öl. Så även denna gång. Det blir alltid gissningar om hur mycket folk det ska komma och hur det varit förr och det är både trevligt och nyttigt med den sociala biten. Vi är helt klart ett sammansvetsat gäng, en stor "familj" som kan umgås och prata om allt.

Lördagen 5/5 startade med årsmötet.Tage Bång, Skaraborgs UFO-förening valdes till ordförande och jag själv till sekreterare för årsmötet.

Det går mycket smidigt när man har ett årsmöte som är väl förberett och allt material ute i något så när god tid för alla att kunna sätta sig in i de frågor som ska tas upp. I år var det en motion från styrelsen angående revidering av stadgar och idéprogram då vi övergår till enskilt medlemskap.

Motionen klubbades igenom i sin helhet och jag kommer därför även att omarbeta årsmötets dagordning efter de nya gällande normerna.

Vid val av av styrelsen gav inga större förändringar mer än att Kaj Hahne, Stockholm gick in som ordinarie ledamot.

Efter lunchen öppnades portarna till den externa delen av riksstämman. Det blev mycket folk på en gång och en ny och populär del var korv, dricka och kaffeförsäljning  som Rickard Andersson stod för.

Första föredraget var Håkan Blomqvist som talade om AFU i historiskt och dagslägesperspektiv. Det drog mellan 70-80 åhörare, efter pausen var det så Clas Svahn som talade om lokala fall i och omkring Örebro. Under dagen fick vi bära in ytterligare stolar då det blev fullt i lokalen och ändå stod det folk efter väggarna för att lyssna och komma med frågor.

Under tiden pågick försäljningen av böcker, tidskrifter, korv och kaffe utanför hörsalen. I rummet bredvid fanns utställningen där det ibland var trångt att ta sig in för att prata med folk.

Som slutledning kan jag säga att Riksstämman 2012 blev en klar succé.

Nästa år blir det Halmstad som drabbas av närvaro. men innan dess finns det hur mycket som helst att göra inom organisationen.

 

Platsen för kvällens middag var La pampa, Rickard som är en hejare på att hitta bra matställen lyckades även

denna gång pricka rätt.

Själv stod Rickard för korv, dricka och kaffeförsäljningen under dagen, ett mycket lyckat drag.

En annan höjdpunkt var att Anders Berglund och Amanda Fredriksson dök upp

med 5½ månader gamla Ossian som gladde alla med sitt leende och vinkande. 

Anders var fullt sysselsatt med att prata med folk men Amanda och Ossian fick

jag ialla fall ett bra kort på.   

Man saknar inte kon förrän båset är tomt, ett ordspråk jag hörde från min mamma många gånger.

Nu vet jag vad hon menade. Jag tillbringade några underbara, men vädermässigt kalla dagar med Irene i Sala.

Har vetat hela tiden att hon skulle åka hem till Filippinerna och Kananga den sista april. Men på något vis så skjuter man det trista och tråkiga framför sig och det är bra att man inte går och förstör sista tiden med att oroa sig mm.

Liten fest med väninnan Anna-Belle innan dagen D. 

Vi pratade och åter pratade, gick i stadsparken, var i centrum, hemma, åt god mat och njöt riktigt av tiden som var kvar. Så kom då morgonen den ödesdigra dagen 30/4. Vi hade mycket att stå i, handla åt RSMH, växla pengar på banken till dollar mm. Klockan 17.10 skulle planet gå så vi beslutade åka i tid ifall något skulle hända. Nu var tack och lov avgångstiden ändrad från 07.10 på morgonen vilket inneburit att vi hade fått åka redan vid tretiden på morgonen. Det medförde också vissa komplikationer då vi kom fram men inga som inte gick att lösa snabbt. 

En sista promenad ner till centrum 

Vi parkerade bilen på uteparkeringen, tog en vagn och lastade väskorna. Väl inne i avgångshallen var det nästan helt tomt på folk vilket var en lättnad. Nu var det bara att gå fram och checka in väskorna. Första beskedet blev att det var så pass tungt att det blev en avgift på nära tusen kronor. Då fick vi gå till andra sidan hallen och växla till kronor då dom inte tog dollar, sen tillbaka och fick ett kvitto med ett långt nummer som vi skulle slå knappa in på en dator för att få bordingcard. Sagt och gjort. Info på skärmen löd. "Passagerare finns inte", försökte igen med samma resultat. Då fick vi ånyo gå till disken. Jaha sa tjejen, planet är ju ombokat därför stämde inte numret. Jag ska hjälpa er. Så fixade den biten sig och väskorna gick iväg. Nu kunde vi äntligen ta en paus i 50 minuter innan Irene var tvungen att gå ombord (16.30). Jag var nog den som var tvungen att vara skärpt då Irene var både nedstämd och lite nervös inför den långa resan hem. Som tur hade vi Gunnar med oss som ett stöd för mig för innerst inne var jag inte heller så värst glad.

Så kom då det oundvikliga avskedet vid gate 16. Irene gick igenom detektorn och vinkade innan hon försvann in mot planet.

Gunnar, som var ett otroligt stöd och jag gick tillbaka till Sky City för att få en skymt av när KLM-planet skulle lyfta mot första anhalten, Amsterdam. Hon skulle sen landa i Manila första maj klockan 12.15 svensk tid (18.15 lokal tid).

När så planet lyfte var det en stor klump i halsen. 

Nu tröstar jag mig med att om hon inte åker hem och ordnar med papper och allt som ska till för att få komma tillbaka så hade vi inte en chans att få återförenas.

Klockan 18.00 i går kväll loggade Irene så in på Facebook, då var hon i Angeles hos sin mamma. Vi chattade ett par timmar och allt hade gått jättebra hela resan. Tack och lov.

I dag den 2/5 chattade vi också länge för nu hade Irene nog den jobbigaste biten kvar. 25 timmar med buss till Tacloban. Där ska hon ordna med mer papper samt att hon redan har en tid för intervju som jag fixat med ambassaden. Sen är det bara att vänta och vänta.

Irene och Gunnar på väg mot avgångshallen

Allt klart för avgång, men först kaffe.

 

På väg hem med en lång resa framför sig.    

Lördagen den 14 april var det styrelsemöte på AFU i Norrköping. Det var det jobbiga mötet in för årets Riksstämma där budgeten för kommande period ska läggas, det var inkomna motioner som ska behandlas, i och för sig var det bara en motion med den var rätt komplex. Efter mötet  blev det bärande av i runda tal 150 boklådor från Evansbibilioteket som skulle på plats i det nyrenoverade rummet. Det var en trevlig dag och allt skedde med glatt humör och många glada skratt så som det alltid är när styrelsen för UFO-Sverige träffas.

Fredagen den 20 april var det så dags för ytterligare en resa till AFU, denna gången med fem kartonger UFO-Aktuellt som blev över då vi packat tidningen till prenumeranterna några dagar tidigare.

Min flickvän Irene Perales som inte var med den 14 april fick nu istället chansen att se lite av AFU´s lokaler och Håkan Blomqvist berättade lite om biblioteket, tidningsarkivet och resten av verksamheten. Det blev lite kaffe och macka innan vi drog vidare till vår slutdestination Mantorp för att hälsa på Lina, lilla Emma och Rickard. Dom mådde oförskämt bra och efter lite fika och prat åkte vi till City Gross för att handla lite inför helgen. Det var kallt och nerresan hade varit alla årstider med snöfall i Katrineholm, solsken norr om Norrköping och regn utanför Linköping.

Kvällen var trevlig och vi kollade lite på den nya Shelock Holmes filmen i två delar, del två såg vi på lördagskvällen.

Håkan  Blomqvist berättar och visar Irene runt i AFU´s lokaler. Irene sa bar en sak då hon kom in...waaoow!!

Lördagsmorgonen gjorde vi oss i ordning efter frukost för att åka in till Linköping där målet var Gamla Linköping där Lina gärna ville gå in på Cloetta och inhandla lite choklad. Vädret var ok och rundturen blev gemytlig där vi besökte en gammal handelsbod  som det var för cirka hundra år sedan, en bank och ett otroligt träsnideri med fantastiska konstverk. Ett tryckerimuseum gjorde stort intryck på mig som jobbar med en tidning samt höll på med tryckeri och trycksaker de senaste 16 åren jag jobbade på Metso Minerals AB i Sala.

För Irene var det mycket fascinerande att se allt det gamla Sverige hade att bjuda oss innevånare på. Själv kommer jag ihåg både den gamla handelsboden utanför Stockholm dit mamma skickade mig att handla ibland och där jag fick några fem öres kola för besväret. Samt på museet den gamla blytypsättaren som ännu användes till i början av 1980 då maskinparken på Salatryckeriet moderniserades.

I veckan nu väntar jag nya UFO-Raden/Rapport-Nytt nummer två som vi ska skicka ut till alla läsare. Har i dag (den 23 april) skrivit färdigt en artikel till nummer tre som ska ut innan sommaren.

Sven-Olof Svensson jobbar som vanligt vid sin dator och skulle just svara på ett mail från Clas Svahn

Irene blev sugen på att skriva ett stooort brev när hon fick se den gigantiska pennan som ligger som prydnad

och går faktiskt att skriva med på riktigt.

Väl i Mantorp tog vi en promenad och från bussterminalen ser man Rickard och Linas hem i vad som jag tror är

Mantorp´s högsta hus. 

Samtliga på promenad i Gamla Linköpings  kullerstensgator. Irene med Emma i vagnen medan Lina och Rickard

ägnar sig åt varandra en stund.

 

Både den gamla handelsboden till lika banken var roligt att se.

Till sist en bild Irene tog på en av de gamla tryckpressarna på boktryckarmuseet . 

Senvintern och vårarna är det alltid tid för årsmöten i de olika föreningarna. Så även för RSMH´s Västmanlandsdistriktet. Jag stod som representant för Sala RSMH vilket inte är allt för betungande. Nu var det årsmöte den 12 april i Hallstahammar. Där blev jag vald som ordinarie ledamot i styrelse vilket omfattar föreningarna i Sala, Hallstahammar och Västerås. Det är en utmaning som verkar trevlig för att inte tala om viktig för de som står i behov av RSMH och dess medlemmar.

Leif Kihlberg, ordförande Eva Snellman-Villén från Hallstahammar RSMH samt Annelie Vahlberg från Västerås

 UFO-Sverige hade styrelsemöte på AFU i Norrköping lördagen den 14 april. Det började med lunch i Hageby centrum. Därefter for vi till lokalen för styrelsemöte där bland annat budgeten skulle gås igenom. Punkterna klubbades ganska snabbt och mötet var avklarat på tre timmar. Nu är det bara att få ut lite material till den som senare skall vara med på riksstämman som kommer att hållas i Örebro i år. 

Efter mötet fanns det alltid saker att ta tag i, bland annat skulle ett hundra tal boklådor flyttas från en av lokalerna till nya Evans-biblioteket. AFU besitter nu tio lokaler i anslutning till varandra och det är en imponerande samling material. Från rapporter till böcker, tidskrifter, pressklipp, ljudband med intervjuer och radioprogram, videokassetter DVD. Allt är material från hela världen. AFU är nu helt klart världens största arkiv för material rörande ufofenomenet.

Ganska trötta och möra kom vi så hem till Sala vid 20-30-tiden.

Clas Svahn och Håkan Ekstrand går igenom ett par punkter på dagordningen.

Jag själv för protokoll och Mikael Karlsson lyssnar uppmärksammat på alla inlägg.

Tråkigast men viktigast är budgetmanglingen som gick riktigt snabbt och smärtfritt den här gången. Här är det

en bestämd Irre Bredin och Clas som lyssnar på Håkans genomgång.

En imponerande syn. Ändå är det en promille av allt som finns i AFU´s gömmor.

Anders Liljegren som tillsammans med Håkan Blomqvist är de som ansvarar för AFU. Tyvärr saknade vi Håkan

som var sjuk vid tillfället för mötet.   

Tiden går fort och den 31 mars fyllde Emma två år. Dom kom till Sala för att fira med morfar och det var helt otroligt roligt att ha både Lina, Emma och Rickard här en helg.

På fredagskvällen kom Gunnar med en present (dockan Alice) eftersom han skulle vara borta på lördagen. Sedan under lördagen kom det 24 personer förutom Salabor, från både Skyttorp och Stockholm. Lina började dagen med att baka kanelbullar och jag hade gjort sockerkaka och alla hade massor med presenter, från dockor till en jätte banandocka tror från något TV-barnprogram. B1 tyckte jag Lina sa, som hon fick av sin faster Anna med sambo André. Farfar, farfarsfar, farmor kusiner ja alla var samlade. Man tänker inte på hur stor släkt man har nu mer förrän alla samlas på ett och samma ställe.

På söndagen tog vi en tripp till Västerås och Erikslund för att Lina ville köpa lite kläder för presentkort Emma fått. Så blev det kaffe på Ikea, och lite handling på CityGross innan hemfärd där vi gjorde pannkakor som alltid varit en tradition innan Lina åker vidare.

Presenterna haglade fullkomligt över Emma i form av dockor presentkort grattis kort med ljud  mm.

Banandockan B1 var verkligen stor, större än Emma, här håller Ninni Onerhed dockan för att visa storleken. Faster Anna kollar på Emma.

När lugnet lagt sig var det dock snuttefilten som var bra att ha i alla fall. 

Klockan 17.11 började tåget röra sig mot Norrköping och Emma stod i fönstret och kollade på morfar och Irene.

Alla har nu fått UFO-Raden nummer 1 2012 som ska ha den. Jag har precis i dagarna färdigställt nummer två som ska iväg snart. Det är ett arbete som tar sin tid och samtidigt är det så himla roligt.

UFO-stugan i Enköping har gått sitt slutgiltiga öde till mötes. Enköpings UFO-förening fick 1980 hyra stugan tillsammans med Fältbiologerna som efter dryga året hoppade av och UFO-föreningen fick ta över hela kontraktet. 1997 gick vi så ihop med dom och bildade Enköping-Sala UFO-förening och stugan blev flitigt använd av oss alla. Där träffades vi varje onsdagskväll i över 30 år. 1989 flyttade UFO-Aktuellt´s tidningslager till det lilla uthus som stod på gården och samtidigt började vi paketera tidningen där för distribution till alla läsare. Många av UFO-Sveriges styrelsemöten hölls i stugan samt vid ett tillfälle hade vi fältundersökarkurs där. Vi turades om att klippa gräset på somrarna. Det var Jörgen Granlie, Roland Andersson, Gunnar Karlsson och jag själv som hade den biten. Arnold Idebring, mångårig ordförande i föreningen var en av de som varmast vurmade för stugan och ville att det alltid skulle vara snyggt och prydligt inne och ute. Hans sambo knäskurade golven vid åtskilliga tillfällen  inför jul, vår och höstfester som alltid hölls i stugan. På gården hade man loppis och många var de som kom och köpte lite prylar, kopparpannor och annat för att utdryga föreningens ekonomi.

Så 2010 kom dödsstöten då vi blev uppsagda från stugan. Detta berodde på två saker i stort, den nya vägen drogs på annat håll och tomten som ligger mitt i en korsning E-18 - Riksväg 55 blev attraktiv. Dels att Enköpings kommun beslutade att alla hyreslokaler skulle bedriva kommunal verksamhet. Alltså fick vi flytta. Enköpings kommun är kända för att utarma föreningslivet.

Enköping-Sala UFO-förening går inte under för den skull utan vi träffas hemma hos varandra. Senast hos Arnold Idebring och Irene Åkersén på Fagerskogen där vi hade årsmötet.

Våren har kommit och i dag den 22 mars åt vi frukost på balkongen för första gången i år.

Det är en bemärkelsedag i dubbel bemärkelse då min dotter Lina fyller 27 år. Det ska vi fira den 31 mars då mitt barnbarn Emma fyller två år och då hela familjen samlas i Sala.

Det ska läras i tid. Här är det min filippinske flickvän Irene Perales som fått lära sig packa UFO-Raden/Rapport-Nytt

Den vackert belägna UFO-stugan, i folkmun bland Sveriges alla ufologer låg fint utefter E18 - väg 55 mot Strängnäs. 

Ofta var det full aktivitet vid stugan under möten och packning av  UFO-Aktuellt.

I dag ser det ut så här på platsen var stugan var belägen.

Här står Gunnar Karlsson där vi alltid parkerade våra bilar för i och urlastning av tidningar och annat material som skulle till och från stugan.   

Februari månad har varit festernas månad riktigt ordentligt i år.

Först var det En kompis som fyllde jämt, sen var det min flickvän Irene som blev 40 år, sen lördagen den 25 fyllde vår gemensamme vän Medy Limjoco också 40 år. Inte nog med det så är det skottår och då den 29 februari fyller min käre vän Håkan Blomqvist 60 år på rätt dag vilket inte infaller mer än vart fjärde år.

Medy Limjoco hyllades den 25 med pompa och ståt som brukligt är i den filippinska kulturen. Många var det vänner och släktingar som hade slutit upp i den trevliga lokalen på Brandthovda. Det blev massor med god mat och tårtor och mycket sång och musik.

Min flickvän Irene beskådar det dignande matbordet och jag tänkte i mitt stilla sinne, "Hur ska jag orka smaka på alla läckerheterna".

Irene till vänster i mitten med födelsedagsbarnet Medy Limjoco och de tre tårtorna med tio ljus i varje.   

 

Håkan Blomqvist är nog den ende jag känner som fyller på skottdagen den 29 februari. Idag fyllde han 60 år. Jag grattade honom på facebook men har inte hunnit med att ringa i denna stressiga tid då Lina flyttar ner till Mantorp. Vi har kämpat i ett för att få allt klart. Förlåt mig Håkan men du var inte bortglömd.

Jag har känt Håkan B som vi brukar säga eftersom det finnes en Håkan E (Ekstrand) också. Håkan B är en av förgrundsfigurerna i Arkivet för UFO-forskning - AFU - . Håkan tillbringar åtskilliga timmar i månaden tillsammans med Anders Liljegren med flera i de källarlokaler där AFU är belägna. Jag säger belägna för det rör sig om inte mindre än 7 lokaler fyllda med ovärderliga skatter i bokform, bilder, ljudband, filmer, klipp rapporter och mycket mycket annat. 

Håkan är alltid på den soliga sidan av livet och jag har aldrig sett honom sur eller arg någon gång och när man ringer och vill komma till AFU och "snoka" så är det aldrig omöjligt. Han är också en av de som varit med längst i ufo-rörelsen redan under sin tid i Södertälje.

Håkan tillhör de många kallar "legenderna" inom svensk ufologi och jag känner mig stolt att vara en av hans vänner.

Grattis Håkan så här i elfte timmen!!

Håkan Blomqvist vid min sida under ett besök på UFO-Sveriges

kansli vintern 2010.

Den 18 februari firade vi Irene Perales 40-årasdag som egentligen fyller hon den 29 januari, men då passade det inte beroende på att hennes syster med familj var bortresta.

Hon blev ordentligt firad samt även vi att vi nyligen beslutat oss för att försöka leva ett liv tillsammans. Maten var jättegod med olika blandningar av både europeiskt och filippinskt. Jag som alltid vurmar för god mat fick verkligen mitt lystmäte. Ska väl inte ta upp för mycket av det eftersom jag alltid i efterhand får höra det av vissa personer. Det gör ju ingenting för jag står för vart enda ord jag skriver.

Det blev också mycket gott att dricka både till maten och efteråt.

Sen en födelsedagstårta som inte går av för hackor. Jag har ibland fått mig tillsänt bilder från Filippinerna där man visar vilka konstverk man kan göra av en tårta.

Efter blev det disko och dans för de som ville och kvällen avslutades som alltid på filippinskt vis med karaoke. Kul att lyssna på allas varianter att sjunga en låt, en av dom bättre som kom på tapeten var "I can´t stop loving you". Den som Ray Charles gjorde så popis. 

Vi somnade vid ettiden och var pigga uppe till frukosten vid 8-tiden.

Nu har det irriterande förkylningsviruset slagit till igen. Fattar inte vad som hänt, för var man förkyld några dagar sen var det över och det tog kanske ett par år innan jag blev förkyld igen. Men nu börjar det med ont i halsen, sen kommer hostan. Den sitter i mellan 3-6 veckor och uppträder helt oprovocerat. Jag tänker ...äntligen, så bara som ett stick i bröstet sen är det färdigt igen och en hel natts sömn förstörd.

På ufofronten är det mycket. Många samtal och det är tydligt att folk har hittat telefonen igen. Det ringer mellan 3-5 samtal per dag. Det är roligt och sen forumet är det roligt att jobba med. Nu väntar jag bara på UFO-Raden nr 1. som snart är på g från tryckeriet.

Från Irenes födelsedagskalas var det ingen som behövde går hungrig. Mycket delikat alltihop mycket tack vare

Josie och Ulf, Irenes syster och svåger.   

 

Irenes födelsedagstårta överlämnades av oss alla. Gjord av en av Irenes vänner. I bakgrunden Irenes svåger Ulf

och systern Josie längst till höger.

Vi blev också hyllade för vår förlovning och som brukligt var alla nyfikna på vad man var före "kuf". Alla önskade

oss lycka till.