Den 12 april fyllde journalisten och UFO-Sveriges vice ordförande tillika organisationens representant i övriga världen Clas Svahn 60 år. DEt är i sig en milstolpe. Känner man sig sedan så ung, kreatov och framåt som Clas gör, ja då är det ingen fara att fylla 60. 

Clas väntade med festen tills i går den 14 april. Det blev en mycket trevlig och härlig tillställning. Familjen Svahn såg verkligen till att alla trivdes. Det bjöds på olika pajer med tilltugg och dricka. Många var gästerna som kom, från arbetskamrater, föredetta arbetskamrater, UFO-Sverigefolk, grannar och det stod inte på förrän huset var fullt med folk. Min fru Irene som aldrig varit hos Clas med familj tidigare, var mäkta imponerad av alla böcker, tidskrifter och figurer som Clas under åren samlat på sig. 

Det var en lyckad fest helt igenom. Här kommer lite bilder från min kamera. 

Stefan Roslund, Maggan Andersson, Håkan Ekstrand och Nanna finner sig väl till rätta

Clas tar hand om en del av gästerna som satt på altanen i det soliga vårvädret i mitten ser vi

UFO-Sveriges Roger Ersson

I förgrunden Clas jobbarkompis sedan många år, Staffan nu mer pensionär i Bakgrunden FOI´s

Arne Gärdman med fru. Arne är också han numera pensionär. (FOI var tidigare FOA)

Lite av Clas samlingar 

Gunnar Karlsson och Irene Nilsson trivdes som fisken i vattnet bland dip, chis och ostbågar

Clas visar Irene lite samlingsobjekt

Sen till sist en lite spexigare Clas med en lånad hatt från Carl-Anton Mattsson. Nu vet jag inte om den klarar att öka tankeverksamheten då den alltid ändå ligger på topp hos Clas.

Som traditionen bjuder så har UFO-Sverige alltid ett vårmöte inom styrelsen på Hotell Lilton i Ängelholm. Ett mycket gemytligt ställe för UFO-Sverige att ha styrelsemöte på. Personalen är glada och alltid hjälpsamma och behöver vi något så är det aldrig omöjligt. 

Då mötet skulle avhållas lördagen den 7 april klockan 10 så fick vi sätta oss i bilarna och åka på fredagsmorgonen då för oss, Håkan Ekstrand, Gunnar Karlsson och mig själv innebär en resa på dryga sextio mil. 

Gunnar står utanför Hotell Lilton och kollar den för stunden obefintliga trafiken. Medge att

exteriören ser mycket inbjudande ut.

På fredagskvällen hade Victoria Andersson, Rickard Andersson och Tobias Lindgren varit över i Danmark och på hemvägen inhandlat diverse tilltugg till fredagskvällen. Det var trevligt och gemytligt på alla vis. Ett stort tack till det initiativet. 

Som vanligt blev det sent i säng efter att vi suttit och pratat halva natten. 

Klockan tio startade styrelsemötet och ett par andra medlemmar var inbjudna att delta också för att vi mer skulle lära känna varandra. Innan mötet hann vi ta en sväng på torget då Victoria skulle besöka ICA. 

Själva mötet gick rätt snabbt tre och en halv timme. Därefter var det några som åkte ut till ufo-monumentet vid Skäldeviken, ett område kallat Sibirien. Där Gösta Carlsson den 18 maj 1946 enligt egen utsago iakttog en landad farkost. Senare lät Gösta uppföra ett monument i form av en kopia i betong av det föremål som landade där. Ett av Ängelholms stora turistmål än i dag.

Min dotter Victoria har tagit över sekreterarjobbet efter mig som jag började med redan 1979

Här tillsammans med mötesordföranden Clas Svahn 

På kvällen var det dags att gå iväg till restaurangen Pepelino som ligger på amma gata som Hotellet. Maten där var toppklass och inte så dyr heller. Jag tog sniglar till förrätt och sen till varmrätt blev det rödspätta med stekt potatis och tillbehör.

Restaurangbesöket var trevligt och här samtalar Clas Svahn med Tobias Lindgren och Hotellets 

ägare Anna-Mchéle Nielsen medan Rickard Andersson kollar allas matbeställningar.

Mina sniglar var riktigt goda i sitt vitlökssmör 

Rödspättan var också god och nära nog smälte i munnen. 

Tillbaka på Hotellet blev det tårtkalas då Thomas Michanek fyllde år samma dag. Åter blev det eftersnack och jag kom i säng vid halv två-tiden. 

Födelsedagsbarnet Thomas Michanek och Martina Myrtorp. Bakom dom står

Anders Persson, Clas Svahn och Johan Gustavsson. 

Håkan Ekstrand senare på kvällen under en diskussion om UFO-Sverige och AFU

Tobias Lindgren och Clas Svahn lyssnar på argumenten från de övriga

Carl-Anton Mattson och Kenth Cedeborg lyssnar också på de övrigas diskussioner. 

Efter en god frukost på söndagsmorgonen tackade vi för oss och startade resan hem strax före tio på förmiddagen. Ett traditionellt stopp för lunch blev det på Vätternleden. En restaurang med god utsikt över Vättern. Vi var hemma efter dryga sex timmars körning. Det var skönt att Håkan kunde ta över ratten ett par gånger då man blir ganska trött efter en långhelg med många intryck. 

Påsken 2018 blev en fantastiskt trevlig helg. På Påskaftonen gjorde jag för första gången en älggryta som blev supergod. Vi var bara tre personer, Irene, Gunnar och jag själv. God mat med sill och tillbehör, sen grytan. Vi tog sedan kaffe, glass med chokladsås och en whisky.

En uppskattad älggryta  

Annandag Påsk var vi bjudna till vännerna Anna-Belle och hennes dotter Patricia samt Marina. Mina goda vänner och medarbetare på det äldreboende jag jobbade på innan pensionen.  Där blev det allehanda rätter från havet. Krabba, bläckfisk och lite annat. Det avslutades också med glass.

Så nu kommer det tider med avstånd till godsaker. Jag har konstant legat i vikt på 95 kg i elva år och vill inte bryta den trenden i alla fall inte uppåt.

Patricia Stadling och Anna-Belle Pastoril vid annandag påskbordet

Min fru Irene och Marina DeVera lät sig väl smaka av godsakerna 

Potatis, ris och kött av både kyckling och havsdjur serverades

En filippinsk fruktcoctail  som jag gärna avstår ifrån, men glassen var riktigt god

Emellan måltider och TV-tittande på vetenskap och Kunskapskanalen så arbetar jag för fullt med Rapport-Nytt nummer två. 

Nu har jag hållit mig hemma ett bra tag men på fredag är det dags igen att (som det heter i sången) Hit the road. Det blir styrelsemöte i Ängelholm på lördag den sjunde april. Då får jag träffa Victoria, Rickard och övriga styrelsemedlemmar. Ska bli kul. 

Våren, eller senvintern kanske man ska säga, har varit lite kämpig med dödsfall inom organisationen. Först Jörgen Bengtsson från Vänersborg, en härlig kille som inte fick vara med längre, samt också Stig Aggestad, mångårig medarbetare på Rapport-centralen och personlig vän till många av oss. 

Men nu vänder vi blad och går vidare med de ovan nämnda i färskt minne. 

Vi har mycket att se fram emot inom UFO-Sverige, många utmaningar väntar och många fall väntar på att bli lösta.

Jag tänker också på AFU som kämpar dagligen både med ekonomi och platsbrist i sina lokaler. När jag först kom i kontakt med AFU så hade man en lokal i en källarvåning. Sen har det växt enormt under de här åren. Det rör sig om cirka 40 år sedan jag första gången kom till Norrköping och den enda lokalen. Nu är det 2018 och AFU rymmer 12 lokaler fullsmockade med böcker, tidskrifter, rapporter, foton, inspelade radio och TV-program och mycket annat. Allt rör det sig om material från hela världen. En skattkammare utan dess like.