Senaste inläggen

Av Mats Nilsson - 16 september 2013 09:13

Mina bloggläsare tröttnar väl snart på att titta på gamla inlägg. Men det har varit mycket annat i sommar som gått före att sitta vid datorn.

Sommaren ja, den har varit helt fantastisk likaså hösten. Vi kunde grilla kyckling så sent som förra veckan och det var så varmt i solen att det var nästan jobbigt och när jag säger det så vill det mycket till. Ni kan se på bilden när Irene kollar till grillen och måste ha solhatt för att skydda huvudet.

 


I övrigt har det varit jobb, då jag var nere i Mantorp och jobbat på Vifolkagården, ett demensboende som semestervikarie. Det var ett stimulerande arbete men vissa gånger mycket tragiskt. Vill ingte bli så dement att jag inte vet vad jag gör. Men vissa gånger och mestadels var det roligt, promenera i lilla Mantorp med gamla människor i solskenet. Anledningen att jag hamnade där var att min dotter Lina jobbar där och föreslog mig som vikarie då det var kris, det eftersom jag har fem års vana av både dementa och gamla människor från min tid på Kaplanen i Sala fram till min pension. Har nog aldrig haft bättre och tacksammare arbete.

Sommaren ja, under min månad i Mantorp var det mellan 25-30 grader och endast tre regndagar.


Hemma i Sala har det mest varit grillning, fiske som varit på tapeten. Vi har nog tillbringat 90 procent av dagarna utomhus.


Då jag kom hem så har jag färdigställt nummer 4 av Rapport-Nytt och inväntar färdiga tidningssidor till veckan för tryckning.


Det har varit sommarfest hos Carl-Anton i Nyköping och det har varit så sent som i lördags en filippinsk fest i Västerås då lilla Gabriel fyllde ett år. Han är son till Arne och Medi Limjoko och det bjöds på mycket god mat, efterrätt och kaffe och tårtor.

     


Jag ska försöka vara mer diciplinerad vad gäller uppdateringar av min blogg nu till hösten. Hoppas ni har fördrag med mina fel och brister.

ANNONS
Av Mats Nilsson - 29 juli 2013 00:23

Min tid i Mantorp är späckad med äventyr och arbete. I går (lördag) hade vi sommarträff i Nyköping som ni ser i mitt förra inlägg. I dag (söndag) packade vi kylväskan med en god sallad bestående av makaroner grönsaker och en flaska dressing, lite dricka, sen drog vi till Gränna. Det skulle bli festligt att sitta någonstans och äta och titta på folk. Nu blir det inte alltid som man tänkt. Molnen tätnade och snart mullrade det och regnet började så smått falla. Vi hade tänkt oss till Visingsö, men det visade sig att under semestertider bör man förboka då man ska ha med bilen. Kom vi dit sa man, så kanske vi inte skulle lyckas komma tillbaka under överskådlig tid under dagen. vi åkte upp igen parkerade på huvudgatan med alla polkagriskokerier och affärer. Att man lägger ner så mycket tid och pengar bara på snask. Vi fann ett kondis ddär Lina och jag var in och Lina fixade lite kaffegott till kvällen. Nu hade regnet tilltagit så vi beslutade at snabbt hitta en plats där vi kunde äta lite och ge barnbarnen lite mat. Vi fick tillåtelse att sitta under ett tak vid en affär som sålde...ja vad tror ni, polkagrisar i alla färger och varianter. Under det vi åt pratade vi om hur dagen i övrigt skulle planeras. Det fick bli Brahehus. Dit kom vi då regnet avtagit och efter att vi parkerat gick vi under motorvägen upp på ruinområdet som kunde bjuda på en tyvärr disig men sjusärdeles utsikt över Vättern. Det var varmt men blåste snålt så efter lite koll och fotande åkte vi till Omberg på Rickards inrådan då ha sa att det var en vidunderlig natur med bokskogar i trolsk miljö och utsikt man aldrig glömmer. Han hade rätt för jag hade aldrig sett maken till mörk skog och en vidunderlig natur.

På vägen hem stannade vi och handlade lite mat i Vadstena, det blev hemstekta hamburgare med tillbehör. Regnet hade ökat igen och hela vägen hem till Mantorp regnade det ordentligt.

 

Lilla Emma hade fått en gullig frisyr av mamma Lina innan vi skulle åka.

 

Efter ett regnigt Gränna blev det Brahehus

 

 

Bild tagen inne i borgen, den är stor och magnifik

 

 

Lina och Emma låter sig villigt fotas, Emma var mest purken för det blåste kallt

 

 

Övertecknad är lite kall om benen.

 

 

En fantastisk utsikt fick mig att glömma blåsten för ett tag

 

 

Uppe på Omberg var skogen riktigt tät och jag kan tänka mig att John Bauer gillade att vara där innan hans tragiska

bortgång 20 november 1918 bara 36 år gammal

 

 

Det var på sina ställen mycket branta stup ner mot Vättern och på flera ställen stod varningstext "Skyddsräcke saknas"

 

ANNONS
Av Mats Nilsson - 28 juli 2013 01:11

Lördagen den 27 juli var det dags för den traditionella sommarfesten hos Carl-Anton Mattsson och hans fru Britt-Marie i deras trevligt belägna sommarstuga i Nydalen utanför Nyköping. Det startar alltid med kaffe och något gott till sen blir det femkamp och i år var det tipsrunda, golf, kast med skivor och navkapslar, luftgevärs skytte och kast med boll i holk. Dessemellan blev det kaffe igen och lite godsaker samt glass. Det blev prisutdelning samt att det fanns stort utrymme för trevlig samvaro.

Trevnaden var stor och Britt-Marie hade överträffat sig själv vad gällde maten och hela arrangemanget. Den klassiska gubbröran fanns med och hon avslöjade att i receptet fanns nedrört två sega gamla ufologer. Trots det var gubbröran utsökt god. dagen hade mycket att bjuda på och intet fattades oss. 

Min sambo Irene fick skjuts av Håkan Ekstrand som kom i sällskap med Gunnar Karlsson. Inga av dom har jag sett på ett par veckor då jag jobbar och verkar under en månads tid på äldreboendet Vifolkagården i Mantorp.  Det gjorde att det vart pricken över I-et.

 

Alla 25 deltagarna var samlade till fest och tävlingar.

 

 

Gunnar Karlsson genomförde golfrundan med en slutlig putt, men i gräset var det omöjligt att slå "hole in one."

 

 

Min dotter Lina Tellander-Roxhed under en av grenarna, luftgevärs skytte

 

 

Min sambo Irene sköt mest bommar med det var inte lätt.

 

 

I grenen kast med boll i holk tog Lina hem ett pris

 

 

Mitt barnbarn Emma passade på att bada i barnpolen som finns på gården.

 

 

Irene passade på att vila i en gunga medan hon väntade på nästa gren

 

 

Vi tog även tillfället i akt att hylla Gunnar Karlsson som dagen efter, den 28 juli fyller 67år.

 

Som sagt så fyller Gunnar Karlsson 67 år den 28/7. Ingen jämn ålder men ändå värd att nämna då han är värd all beundran både som kompis och som kassör i UFO-Sverige samt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa - RSMH i Salaavdelningen.

Gunnar är också en samlare av elefanter stora som små, dock inte i levande form utan mest i porslin, trä och andra material.

Gunnar är omtyckt av alla och är både varmhjärtad och snäll. Han har en stor plats i både mitt och mina kompisars hjärtan. Ett stort GRATTIS Gunnar.

 

Gunnar Karlsson med en av de elefanter han fick under träffen i Nyköping.

Av Mats Nilsson - 23 juli 2013 16:23

I början av juli fick jag en förfrågan om att ställa upp som semestervikarie på ett demensboende i Mantorp. Min  dotter Lina bor med sin pojkvän i Mantorp och jobbar på Vifolkagården som ett et kombinerat hem för äldre och dementa personer. Lina hade ordnat en kontakt mellan sin chef och mig och när jag fick förfrågan var det ingen tvekan då jag skulle få en hel månad med mina barnbarn dessutom. Så den 9 juli åkte jag ner då jag fick erbjudande att jobba från den 10/7 07.30 och en månad framåt, alltså den 10/8.

Det har nu gått en dryg vecka och det går bra, trivsamt ställe, bra personal och boenden. Jobbet är ganska lika det på Kaplanen i Sala. Lina jobbar på äldreboendeavdelningen och jag på demensavdelningen. Det är krävande och mycket lärorikt samt ibland lite körigt. Jobbet innebär även promenader med patienter, göra gemensam frukost, hämta matvagn vid lunch och middag. Jag trivs bra med mina sysslor.

 

En liten promenad med Lina, Rickard och barnbarnen Emma och Linnea

 

 

En trevlig altan där vi ofta grillar, samtalar om dagens jobb och UFO-Sveriges verksamhet och där barnen leker.

 

 

jag själv vilar en stund efter en dags arbetspass som kan vara krävande.

 

 

Emma har stor plats att leka på då altanen är välanpassad.

 

Då jag jobbar var annan helg samt en del kvällar är jag ledig en del vardagar så innebär det att vi kan ta en del turer med bilen runt om i Östergötland som är ett mycket vackert landskap, böljande kullar, sjöar och små fina städer som Mjölby, Vadstena och Storstan Linköping.

På lördag bär det av till Nyköping för att träffa Carl-Anton Mattsson, hans fru och en del andra mnniskor inom UFO-Sverige för lite trevlig samvaro.

 

En bild från Vadstena fästning.

 

 

Emma vid Vätterns strand

 

 

Matstället i Mjölby är värt att lägga på minnet, fräscht, bra personal och fin och god mat.

 

 

I Söderköping passerar Göta kanal och det är gott om både fritidsbåtar och fartyg som tar passagerarna på en längre tur längs kanalen från Östersjön till Kattegatt om man så vill.

Själva Mantorp är ju mest känd för trav och biltävlingar. Man hör ofta ljudet från bilarna då det är tävlingar. Dock har jag själv inte besökt tävlingsparken ännu. Travet passerar jag varje dag vi åker till City Gross för att handla.

 

då vi inom UFO-Sverige tyvärr inte kunde vara kvar på Hållsta konferenshotell med vår årliga kurs så har Rickard Andersson och Tobias Lindgren funnit ett annat ställe utanför Kisa som heter Föllingen Hotell. Vi tog barnbarnen med oss en dag och for dit för att jag var nyfiken på hur det ser ut och dess läge. Jag blev mycket nöjd och efter titten och ett litet samtal med ägaren Magnus som är en trevlig kille. Han håller på at färdigställa en ny modul till Hotellet som kommer att innehålla konferensdelen. Därefter köpte vi varsin glass och gick ner till sjön. Det ligger en camping på andra sidan vägen och stället andas en mysig atmosfär.

 

Hotell Föllingen där vi kommer att ha UFO-Sveriges fältundersökarkurs i oktober.

 

 

Interiörbild från matsalen på Föllingen

 

 

Den nya modulen som ska bli konferenslokal då det blir färdigt

 

 

Ett litet snack med ägaren Magnus som garanterar att det är klart då vi kommer för att använda konferensdelen

 

 

Utanför hotellets baksida finns två badtunnor som vi får använda.

 

 

Emma passade på att sätta sig och sola lite nere vid Föllingens rastplats innan vi for vidare hem till Mantorp

 

 

En av de korridorer som leder till rummen, både enkelrum, dubbelrum och flerbäddsrum

 

Vi har även gjort små utflykter till Mjölby, Vadstena och Söderköping. Dessemellan har vi grillat, gjort promenader i omgivningarna samt vilat och jobbat.

 

Då jag inte var hemma när UFO-Aktuellt skulle packas så fixade Håkan Ekstrand och Gunnar Karlsson det själva. Även denna gång såg det mycket bra ut och avgående ordföranden Clas Svahn hade skrivit sin sista ledare. Han blir nu vice ordförande med möjligheter att odla de utländska kontakterna samt skriva på sina böcker men kommer ändå att kunna hålla i gång med ufoarbetet tillsammans med vår nye ordförande Anders Berglund.

 

Det blir säkert mer rapporter från Mantorp då jag har ett par veckor drygt kvar här. Sen återvänder jag till Sala och min sambo Irene Perales. Vi håller kontakten telefonledes två gånger om dagen samt på FB, mediet där vi en gång träffades.

 


Av Mats Nilsson - 29 juni 2013 22:19

Fredagen den 28 juni var en strålande dag för en utflyjt. Vi var ett gäng som samlades nere på Gruvgatan klockan 09.00 för avresa till Carl Larssons klassiska hem i Sundborn. Jag tog med Irene dels för att hon ska få se lite av Sveriges vackra land då och då samt lite lärdom om den svenska konsthistorien. Förståerligt nog hade Irene inte en blekaste aning om vem Carl Larsson var eller varför han var berömd, så en liten föreläsning dagen före var på sin plats. Vi hade en minibuss med totalt nio personer samt min bil med tre passagerare förutom mig.

Vi gjorde ett stopp för kiss och fika paus en bit upp före Hedemora. Sen vidare till Sundborn. Ordföranden i RSMH min syster hade beställt en guidad tur i det väl bevarade huset där allt var som den dag Carl Larsson avled. En viss del av huset var inte tillgängligt då vissa av Carl´s släkt bor kvar. Carl Larsson föddes 1853 och dog 1919 och det är roligt att släkten lever kvar.

Vi anlände i god tid och gick omkring och tittade på den vackra gården och angränsande hus samt besökte turistshoppen där man kunde inhandla från vykort till böcker om och av Larsson. Klockan 12.00 var det så dags för "Salagänget" att ropas upp för samlig framför entrén med Carl Larsson´s berömda fras "Var välkommen kära du till Carl Larsson och hans fru". Det var en viss känsla att gå omkring i den så berömde konstnärens hem och 1800-talets atmosfär satt kvar i väggarna. Irene var tagen av synen och förstår nu så mycket svenska att hon hängde med bra vad guiden berättade.

Den turen tog cirka 50 minuter och jag tror inte guiden utelämnade något väsentligt då hon var mycket påläst och duktig. Tyvärr noterade jag inte hennes namn.

 

I väntan på den guidade turen tittade vi på Carl Larssons fina hus exteriör


 

Så kom guiden och ropade upp "Salagänget" där hon berättade lite om Carl och huset ute på trappan


Då vi kom ut i solskenet beslutade vi oss för att göra ett besök i Sundborns kyrka och leta upp Carl Larssons grav vilken var lätt att hitta på grund av dess storlek. Kyrkans interiör var också värt sitt besök.

 

Bland annat berättade guiden om de fyra yngsta barnen utav sex som var avbildade på högra väggen ute vid trappan


 

På hemvägen beslutade vi oss via telefonkontakt mellan bilarna att stanna vid "Lappens" i Hedemora för en bastant matrast. Lappens bar och grill är berömt i Sverige för dess goda meny av både korv, hamburgare , annat kött för att inte tala om portionerna som är riktigt stora.

Irene orkade inte med hela sin portion utan överlät en del av den till mig.


Ett snabbt besök på Ö&B i Avesta stod sist på turen innan vi körde in på Gruvgatan i Sala klockan 17.45 En väl använd fredag.


  

Carls egenhändigt målade välkomstskylt som är välkänd inte bara i Sverige


 

Gunnar Karlsson och Irene Perales uner vägskylten till gården


 

Den ståtliga gravplatsen var lätt att hitta


 

En välkänd skylt för en hungrig resenär genom södra Dalarna

Av Mats Nilsson - 26 juni 2013 10:03

Sommaren har övergått i midsommartid och vi har hunnit med en hel del både fiske endagsresa och vila i trädgården med grillning med mera.

Jag vill så mycket som möjligt visa Irene delar av vår närmiljö både landsbygd, större och mindre städer. Under två dagar efter att ha löst fiskekort åkte vi till två olika sjöar för att försöka få oss lite fisk. Med matkorg, kaffe och mackor drog vi iväg till dels Järndammen och Olov-Jons sjöar med en vacker natur och frisk luft. Det blev nu ingen fisk i någon av sjöarna, men det är bara upplevelsen av naturen som är viktigast tyckte både Irene och jag. Att kunna sitta och lyssna på fågelsång, inklusive gökens hoande, höra skvalpet av vatten mot stenarna och vinden i trädkronorna räcker gott för oss. Vi bor i ett underbart land vad gäller naturupplevelser och det ska vi vara stolta över.

 

Irene försöker lura fiskarna utan resultat.


 

Jag lyckades inte heller med att få fisk.


Min syster Anna-Nita åker varje midsommar till Kramfors för att fira med sin kompis Monica Manon och hennes barn och barnbarn. Då måste hon ta sig till Uppsala och där ta Y-bussen upp till Sollefteå. Resan till Uppsala brukar jag ombesörja, så även denna gång. Då kom vi över ens om att veckan efter då hon återkommer till Uppsala så tar Irene, Gunnar och jag en heldag i denna vackra studentstad, kollar på stan, åker runt och guidar Irene med de få kunskaper jag har. Naturligtvis inbegriper det en tur till Domkyrkan som är en gigantiskt stor Dom. Höjden på tornen motsvarar höjden på Keopspyramiden i Gisa så när som på två meter alltså 145 meter. Jag har vid ett tillfällevarit uppe i ett av tornen shögt man får gå. I dag får man inte det då det föreligger risk för olycka tydligen. Man går halva vägen i en trång spiraltrappa och därefter en trästege där man kanske inte bör titta ner under det man kommit upp. Men det var värt utsikten vilket man kan se ju socknars kyrktorn.

Jag visade Irene var Sveriges kung från 1523 till 1560 var begravd med det stora monumentet där han ligger omgiven av två av hans tre fruar Drottningarna Katarina av Sachsen och Margareta Eriksdotter. I kryptan under golvet är Gustav Vasa och hans tre gemåler begravda.

I Domkyrkan är även bland andra Dag Hammarsköld och Emanuel Svedenborg begravda.

Irene var mäkta imponerad och nästan lite rädd för den otroligt naturtrogna dockan i vax föreställande Jesus moder Maria. Efter en lunch utanför kyrktrappan åkte vi en sväng för att sen stanna vid Willys där Y-bussen nyligen anlänt.


 

Irene på parkeringen.


 

Kyrktornen sträfar uppåt och väl synliga så gott som i hela Uppsala, så nära ett underverk i svensk mening man kan komma.


 

En fantastisk syn att komma in i detta gigantiska kyrkorum.


 

Gustav Vasas Gravmonument


 

Maria, Jesus moder vid återkomsten


 

Lite storleksjämförelse


Väl hemma var det skönt att koppla av i skuggan vid husväggen.

 

Av Mats Nilsson - 27 maj 2013 21:50

Tiden går så fort och senast jag skrev på min blogg var efter UFO-Sveriges Riksstämma i Halmstad den 3 maj.

Nu är snart maj slut också och jag har gjort mitt jobb med nummer tre av Rapport-Nytt som ska ut innan det blir "sommarlov". UFO-Sverige tuffar annars på som vanligt med vår nye ordföranden Anders Berglund. Clas Svahn är nu vice ordförande och kan därmed jobba med mycket annat och kommer att vara precis lika aktiv som tidigare fast med lite andra saker. Anders sköter den biten som ordförande och jag fortsätter oförtrytet att ta hand om kansliet och Rapport-Nytt med mina medarbetare.

 

UFO-Sveriges nye ordförande Anders Berglund.


Den 22 maj var jag kallad till min cancerläkare för lite samtal då värdena har stigit något och nu var det dags att göra något åt det menade läkaren. Det blir hormonsprutor en var 24´de vecka till att börja med. Tur att det för det visade sig inte vara den billigaste Apoteket hade att bjuda. 6000:-/spruta. Nu är det tur att det finns högkostnadsgräns så för mig blev det 607:- vilket är mycket ändå när man endast har pensionen att luta sig emot. Nu får vi se vad för biverkningar det för med sig.


Vi miste en kär vän och medlem i UFO-Sveriges förra styrelse just i prostatacancer, Jörgen Granlie, Enköping, senare Solna. Han blev 83 år och vi glömmer honom aldrig.


Det har varit mässa i Sala, helgen den 24, 25, 26 var det Industrimässa på simhallsområdet som samlade mycket folk. Jag hade inga planer på att besöka den i år men så ringde min sambo Irene att hon var där med sin väninnas dotter och ville att jag skulle komma och då offrar man sig förstås. För lillflickan som var med så var det Eurovisionssångaren David Lindgren som drog och Patricia fick hans autograf vilket gjorde henne salig. Dessförinnan hade Lill-Babs uppträtt vilket jag missade.


Som sambo med en flicka från Filippinerna kommer vissa förpliktelser och glädejeämnen och samma kväll den 25 maj var det stor Filippinsk-Svensk sammankomst i Eskilstuna. Det var "Damayan sa Sweden". Damayan står för samhörighet och dessa tillställningar och fester hålls med jämna mellanrum. Det var jag, Irene, Anna-Belle Pastoril med dotter Patricia som deltog från Sala.

Det var mycket storslaget med mycket god mat, föredrag och tal av Presidenten för Filippin-svenska föreningen Reverent Allan Forcado. Därefter var det stor underhållning med filippinska sångare/sångerskor och dansgrupp från Västerås. Mycket trevligt och ni kan se lite bilder här nere.


På väg hem blev det aningen komplicerat då man stängt av Kvicksundsbron för reparation samt total avsaknad av skyltar eller pilar hur man skulle komma till Västerås. Kön vid bron bara växte tills några klev ur och frågade ett par arbetare som beskrev hur vi skulle åka. Det blev en lång omväg över Kungsör, Köping och sen Västerås, Sala. Vi var hemma vid midnatt trötta men glada och upprymda av alla gamla och nya vänner vi träffat och fått under den gångna kvällen.


Så lite bilder:

 

Ett dignande matbord som det alltid är på filippinska fester.


 

Logotypen för Filippinerna -Sverige, Damayan.


 

Honörsbordet där styrelsen och Presidenten sitter.


 

På väg in till lokalen, Anna-Belle, Irene & Patricisa.


 

Irene med sina kompisar, dansgruppen från Västerås som uppträdde ett antal gånger i olika klädstilar.


 

Anna-Belle och Presidenten för Damayan, Allan Forcado.


 

Jag hann också få en stunds samtal med Allan Forcado innan han åkte vidare. Är ni observanta så ser ni hur man

håller varandra i händerna på loggan, samt hur Mr. Forcado håller mion hand, bevis för samhörighet. Lite stolt faktiskt.  


 

Till sist  Elsa Cano, Roberto "Boy" Raganas, Irene och Anna-Belle.


Av Mats Nilsson - 5 maj 2013 21:11

Årets Riksstämma var inte som alla andra. Redan tidigare hade alla i styrelsen fått samtal från Clas Svahn att han ämnar avgå som orförande för UFO-Sverige, inte för att lämna organisationen eller styrelsen, utan dels för att lämna plats åt en yngre förmåga samt at han stannar som vice ordförande.

Resan till Halmstad, platsen för årets stämma gick smärtfritt. Vi var fem i bilen från Linköping. Först hämtade jag upp Gunnar Karlsson, därefter till Hallstahammar där Håkan Ekstrand, klev på. Nästa stopp blev Norrköping för att plocka upp Håkan Blomqvist, sen till Linköping där Johan Gustavsson väntade vid IKEA. Därefter ett matstopp och lite tankning i Jönköping anlände vi Halmstad strax före klockan 14. Efter inbokning på Hotell Amadeus körde vi till Sturegymnasiet vid 15-tiden då alla började packa upp och placera ut alla föremål och skärmar och bokbord till utställningen.

 

Den sedvanliga kiss och rökpausen strax efter påfarten av E-20 utanför Eskilstuna. Jag och Håkan Ekstrand.


Klockan halv 8 var det så dags för den traditionella UFO-Sverigemiddagen som intogs på NorrePort. Där hade Rickard Andersson redan förberett maten genom att ta upp beställningar och föreberett allt annat på bästa sätt. Det är GO i den grabben. 


Själv hade jag beställt filé black & white som visade sig vara en höjdare.  Jag tror alla var nöjda med sina beställningar.

Efter måltiden var det så dags för nästa traditionsbundna del av stämman. Samling på hotellrummet och det har blivit så att alla samlas i Gunnars och mitt rum vilket är mycket trevligt. Det blev lite öl och prat om allehanda ting.

 

Samtliga styrelsemedlemmar i väntan på maten.



Alla var vi nog lite spända på årsmötet där vi skulle välja ny ordförande. Alla visste att det var Anders Berglund, en driftig och vaken ung man som går in i uppgiften på ett minst lika bra sätt som Clas gjort i 22 år.


Mötet började med en tyst minut för de tre medlemmar som lämnat oss med stor sorg och saknad. Alvar Johansson, Gotland, Arnold Idebring och Jörgen Granlie, båda Enköping-Sala UFO-förening. Jörgen sedan en tid bosatt i Solna.


I övrigt var årsmötet som vilket som helst och allt klubbades igenom med Rickard Andersson som vald ordförande för mötet. Därefter hade vi ett kort konstituerande styrelsemöte där alla poster tillsattes.


Håkan Ekstrand och jag  hade ilat iväg för att köpa en present till Clas då han skulle avtackas efter de interna mötena tätt följda av TV-teamets Kerstin Übelacker som filmade allt.


Presenten blev en Badenbaden stol samt en bok om konsten att slappna av. Där höll Håkan Blomqvist och jag ett litet tal för Clas och den insats han har gjort för UFO-Sverige och för kamratskapen inom organisationen.


 

Efter en stunds lunch vid en korvmoj på stan var det så dags att öppna den externa delen av stämman. Här är det

Håkan Ekstrand, Hallstahammar, Ronny Thornwall och Anders Persson Göteborg och Tora Greve Malmö som gottar sig.


Besökarna var mellan 50-60 betalande personer och alla stannade kvar hela dagen och lyssnade på föredrag med Håkan Blomqvist om AFU, Clas Svahn om spökrakterna 1946 samt Tobias Lindgren om hur vi tar emot och bearbetar inkoma fotografier på allt från prickar till stora föremål.


Slutsatsen blir att det var en bra och givande helg och jag får önska Anders Berglund LYCKA TILL i egenskap av UFO-Sveriges ordförande. Clas Svahn och vi andra i styrelsen kommer att göra allt för att peppa och stötta Anders i hans nya uppgift.

 

Utställningen på plats med skärmar rollups och modeller.


 

Clas Svahn och jag själv öppnade mötet i vanlig ordning med godkännande av dagordning och presentation.


 

Efter årsmötet var det ett konstituerande möte där Anders Berglund gjorde sitt första jobb som ordfrörande.


 

Clas Svahn avtackades av Håkan Blomqvist, Anders Person och mig medan

TV-teamets Kerstin Übelacker och Michael Cavanagh filmade. Dom har hängt

med UFO-Sverige nu i snart tre år för en dokumentär för SVT.


 

Våran kassör Gunnar Karlsson förbereder biljettförsäljning då allmänheten ska strömma till...hoppas vi.


 

Några av de nya rollups-skärmarna som är mycket lätta och behändiga att både ta i bilen och montera upp och ner.


 

Rickard Andersson förestod vårt lilla café med varm korv, kaffe och läsk.


 

Roligt att se ett par gamla kompisar som dök upp. Jörgen Bengtsson och

Tony Ekberg tidgare UFO-Sverigemedlemmar i samspråk med mig och

Håkan Blomqvist.


 

Efter stämman det sedvanliga gruppfotot av nya styrelsen.


 

Även lite skoj kan man kosta på sig. Här är det jag som tagit ett foto på

Anders Persson och Clas Svahn då dom klätt om till "The men in Black"  (MIB)


 

Ett historiskt ögonblick i UFO-Sveriges långa historia, Clas Svahn lämnar över

ordförandeklubban till den nye ordföranden Anders Berglund.


 

Båda två ser riktigt nöjda ut efteråt. Det här kommer att bli bra, håller alla med om.


 

Vi höll sällskap med Clas bil fram till Jönköping där vi samlades för en bit

mat på Burger King, sen bar det hemåt. Jag kom i säng 01.30

Presentation


Välkommen till min blogg.

Gästbok

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Länkar

Följ bloggen

Följ Mats Blogg med Blogkeen
Följ Mats Blogg med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se