Senaste inläggen

Av Mats Nilsson - 15 mars 2015 18:06

Jag visste att min dotter Victoria, hennes man Rickard och barnbarnen Emma och Linnea skulle komma på torsdagen den 12 mars. Därför var jag ute på ärenden på onsdagen, jobbade mellan 11-12-30 sen hem. Det var tomt då Irene skulle besöka en klasskamrat. På kvällen satt jag som vanligt här vid datorn och färdigställde lite saker för Rapport-Nytt nr 2. Då ringde det på dörren. Nu kommer Irene tänkte jag. Då jag öppnade av förvåning att hon inte använde sina egna nycklar. Där utanför stod vår underbara Emma med en kudde i famnen. "Hej morfar". Jag fick nästan tårar i ögonen. Dom överraskade mig och kom redan på onsdagskvällen.  I samma stund dök också Irene upp lika förvånad att hitta Rickard ute på gården med att tömma bilen. Bra då fick vi hela torsdagen också ograverad.

 

På onsdagen efter jobbet var det så varmt att vi kunde sitta ett par timmar på balkongen och smutta på lite vin

 

Då allt lassats in, väskor, kläder, sängkläder och dom själva blev det kaffe och prat in på småtimmarna. Vi ägnade sedan hela dagarna med att bara ha trevligt, gå på stan, äta god filippinsk mat. 

Det är så mycket man gör då barnbarn är här som man inte gör annars. Visst är det konstigt. 

 

En promenad ner till centrum i solskenet

 

 

 

Det blev en tur ut till Emmas farfar i Möklinta som tog fram dragspelet både i glädje och visa Irene svensk folkmusik

 

 

 

En tur till medlemsmöte på RSMH blev det också där Emma ville ge blommor till folk. 

 

 

Lite småprat med morfar medan "mormor" fixade maten. Emma är mycket förtjust i stark filippinsk soppa

 

Vi var i lekparken med barnbarnen som jag försöker föreviga i ett litet filmklipp här. Har aldrig gjort det förut. 

Sen en av kvällarna hjälpte Rickard mig med min mobil. Detta för att jag hade en gammal version av Facebook. Efter

 en del nersläckningar av onödiga funktioner samt uppdateringar blev det en ny telefon i ett äldre skal. Hittade också en del finesser med kameran som jag inte haft tidigare i mina mobiler. 


  Emma älskar rutschkanan i Sala lekpark. Hon åker om och om igen och sen åker hon igen

 

 

Linnea valde den lilla rutschkanan då hon är två år drygt

 

I morgon är det åter måndag och vardag. Tisdag blir det en heldagskurs för en vidareutbildning inom stödpersons funktionerna inom Rättspsykiatrin. Ett jobb som är mycket intressant och lärorikt. 

ANNONS
Av Mats Nilsson - 9 mars 2015 12:36

Torsdagen den 5 mars var det föredagskväll i Blå salen på Sala Stadsbibliotek. Det var författaren Anders Sundelin som skrivit en bok om sen beryktade Salaligans härjningar på 192-30-talen. Det är ett populärt ämne i våra trakter. Det hade kommit massor med folk och över ett hundra-tal fick vända hemåt då platserna blev snabbt upptagna. Vårt sällskap kom in men precis då Gunnar och jag skulle gå in så var det stopp, man måste kolla om det fanns fler platser. Det gjorde det, så kom även vi in samt några fler, sen var det knökfullt. 

 

Gunnar på föredraget om Salaligan

 

Dagen efter fredagen den 6 mars var det Filmpremiär i Stockholm av filmen Ghostrockets. Filmen om UFO-Sverige och det arbete vi utför. Filmteamet Kerstin Übelacker och Michael Cavanagh har ägnat massor med tid och fem och ett halvt år tillsammans med UFO-Sverige, på kurser, styrelsemöten, Riksstämmor och framför allt utredningar bland annat i de två Nammajaure expeditionerna som hittills genomförts.

Det var med spänd förväntan vi tig oss till Järfälla och Clas Svahn med familj, för att sedan ta pendeltåget till Biograf Victoria på söder där premiären visades klockan 17.00

Flera ur styrelsen fanns utanför biografen då vi anlände. Strongt var att Anders Persson åkt upp från Göteborg. Göran Norlén.  Före detta ordföranden Christer Nordin hade också anslutit sig efter att ha läst om filmen i tidningen.

 

Christer Nordin i samtal med sin son tillsammans med Göran Norlén och Gunnar Karlsson


 

Så var det då dags, över 120 personer fanns i biolokalen för att se filmen. Ljuset släcktes ned och filmen startade med en vandring genom terrängen, så kom texten...Två år tidigare..... Filmen hade gjort succé vid första visningen i Göteborg någon vecka tidigare och det blev även populär i Stockholm. 

 

I stort var biografen fullsatt med besökare, i förgrunden Anneli Åstebro med väninnan Ylva Carlsson

 

 

Efteråt fick alla som deltagit komma upp på scenen för att motta applåder och Kerstin och Michael fick var sin blomsterkvast. Därefter blev det samling på restaurang Södra Sällskapet´s nedre plan för mingel. Flera av biobesökarna följde med till restaurangen och vi blev minst sagt hyllade. En del kom och hälsade och gratulerade, någon sa att man fått en helt annan uppfattning av UFO-Sverige nu än den tidigare tron att vi var en samling mer eller mindre flummare. 

Det var också roligt att inte en enda var negativt inställd till filmen, innehåll och hur budskapet fördes fram. Det finns en röd tråg genom hela filmen och jag är helt nöjd med resultatet och väntar med spänning på hur den framöver kommer att tas emot av TV-publiken då den troligen kommer att sändas på SVT 1 någon gång till hösten.

 

Deltagarna blev hyllade och överösta med frågor efter filmen

 

 

Michael och Kerstin fick motta blommor

 

 

Bo och Liz Berg, personerna som är anledningen till att filmen Ghostrockets blev till

 

 

Klockan halv 8 var det så samling uppe i Restaurangen för middag med alla deltagare, medhjälpare och filmare. Det blev en helkväll med god mat, dryck (lättöl för mig som körde bil till och från pendeltåget). 

 

Vi tog oss efter kvällen hem till Clas med familj där vi satte oss till ro i rummet med en god kall öl. Clas hade jobb i och med att han skulle följa melodifestivalens andra uttagning inför finalen den 14 mars. Clas skulle i vanlig ordning chatta med TV-publiken under och efter sändningen. 

 

I väntan på pendeltåget

 

Det var vissa problem att ta oss från pendeltåget till Clas hem då jag saknade fläkt i bilen och rutorna snabbt isade igen. Men med ett huvud ut genom sidorutor lyckades vi ta oss hem och efter en stund hade det tinat så det gick att köra säkert. 

 

Lördagens program var att besöka en fågelsjö en bit bortom IKEA i Barkarby. Anneli hade fixat kaffe och mackor och efter en promenad i skogen där vi fick undvika lera och vatten genom att gå omvägar tog vi oss till det nyuppförda fågeltornet. Allt hade varit helt perfekt om inte den kyliga vinden tärt både på märg och ben. Trots allt var det trevligt. Lönen för mödan var två kanadagäss en bit bort och ett par halvt utslagna blåsippor i skogen.

 

Kallt men i trevligt sällskap är man varm inombords

 

Vårtecken fanns i alla fall

 

Hemma blev det handling och sen slappa i soffan, kolla lite på mejl och Facebook på Annelis dator innan det blev middag. Karré, potatisklyftor och bea-sås med wokade grönsaker går inte av för hackor.

 

Hemma hos Clas och Anneli med sönerna Marcus och Nklas

 

 

Dags att göra rätt för en del av brödfödan, bevaka och chatta med TV-publiken under Melodiuttagningen

 


 

Söndagen var det så hemfärd men före det gick Clas och jag igenom lite rutiner gällande mitt bokmanus som han haft liggande i brist på tid. Clas är en kreativ upptagen man med många järn i elden och han har en stor förmåga att gå i mål med allt han företar sig. Hade man den energin så skulle man antingen vara glad eller stendöd. 

ANNONS
Av Mats Nilsson - 1 mars 2015 15:46

På tisdag ska jag till min bilmekaniker. Det är alltid något, bromsarna kärvade så det vibrerar vid vissa tillfällen så jag måste trycka bromsen i botten för att det ska släppa och det är heller inte alltid det hjälper.

Det sliter enormt på backarna. Nu har Lasse beställt nya bromsok och det blir 4-siffrigt belopp, men det måste ju fungera. Ska ner till Victoria och barnbarnen i slutet på mars. 

 

 Min kära 740 SE ska åter till "Doktorn"

 

Så kom beskedet att Lenoard Nimoy alias Mr Spock har gått ur tiden. Honom har man vuxit upp med under förra decenniet och jag tror jag såg de flesta avsnitt av Star Trek. Såg förresten nu i ett avsnitt av advokatserien Boston Leagel, tror jag det heter, där medverkar Star Trek´s komander  kapten Kirk, William Shatner, lagt ut ordentligt.

 

Fick även glatt meddelande i veckan som var. Victorias man Rickard Andersson har klarat teoriprovet för körkort. Återstår att köra upp på tisdag den 3/3, det har han nog inget problem med. Vi är flera som håller tummarna ordentligt.

 

I helgen har Irene och jag varit på en filippinsk fest i Avesta. Det blev som vanligt massor med god mat och dryck, kaffe och sen det obligatoriska Kareoke. Det blev både vin och sent så Irene och jag sov över till i dag 1/3. Då fick Andgel och Irene chans att prata av sig lite. Det är så roligt när Irene får träffa sina landsmaninnor och dom trivs så bra och rår om varandra. Man hänger inte alltid med då det blir Tagalog men vad gör det. Huvudsaken dom har roligt.

 

Hela gänget samlat hos Andgel ( fyra från vänster) Alla tjejerna var med på vårt bröllop för 7 månader sedan.

 

 

Andgel och Irene innan övriga gäster kom

 

Irene var impad över att man hade den gamla vedspisen kvar. Andgel berättade att man använder den i bland,

"Det blir så god mat" sa hon. 

Av Mats Nilsson - 18 februari 2015 10:35

Äntligen har den nya TV-serien "Jordskott" haft premiär på SVT 1. Sänds måndagar kl: 21.00 Två repriser. 

Serien handlar om barn som spårlöst försvinner i den lilla staden Silverhöjd (Sala). Irene och jag blev tillfrågade på ett tidigt stadium om vi ville vara med som statister. Irene svarade ja men jag skämtade lite och sa att jag bara tar huvudroller. Då skrattade regiassistenten och lovade mig ett par talroller eftersom alla andra roller var tillsatta. Nu vet man inte hur mycket som klippts bort men hoppas kan man alltid. 

Det var hur som helst roligt att vara med och se hur det går till. Det var mycket väntan, det skulle byggas räls för kameraåkning, det skulle kläs om och man skulle stå på vissa platser, det var omtagningar och när man trodde att allt var klart, då skulle det tas om samma scener ut andra vinklar, från luften och solen måste gå i moln och det ena med det andra. Men det var jätteroligt.

Vi fick gå till ett kontor för genomgång, blev tillsagd vad man skulle göra, sen bege sig till inspelningsplatsen för dagens tagningar. Det påminner mycket om den amerikanska storsatsningen "Twin Peaks". Jag bara älskade den serien.

 

Näst intill en rysare som utspelar sig i "Silverhöjd"


 

I väntan på att kamerarälsen blir klar


 

Mycket ska klaffa. Under nästan 6 månader har vi vant oss av Sveriges Televisions bilar som synts överallt i stan


 

Så var det dags för "Tystnad....Tagning"


 

Omtagning från luften


 

Irene i väntan på tagning



Nummer 1 av Rapport-Nytt har gått ut till alla läsare. Det är lika kul som vanligt att göra den tillsammans med mina medarbetare runt om i landet.   Det blir också lättare nu att arbeta då jag av en vän i Kolbäck har inköpt en bättre begagnad kopiator. Det är både skrivare kopiator och skanner. De två sista funktionerna har jag länge varit i stort behov av för att kunna arbeta mer självständigt. En helt ovärderlig maskin. 

 

Nummer 1 av Rapport-Nytt med bland annat presentation av filmen Ghostrocket i Göteborg


 

Hemkommen och jätteskillnad på min tidigare skrivare


 

Så på plats för tjänstgöring


Så har även Dokumentären "Ghostrocket" haft premiär på Filmfestivalen i Göteborg. i början av mars kommer den till Stockholm och därefter om vi har tur på SVT 1 även den. Där har vi i alla fall huvudroller. Det handlar inte uteslutande om "Spökraketerna" som figurerade under tidigt 50-tal och det kommer fortfarande in en del rapporter. Upprinnelsen till dokumentären är det par som 1980 observerade en "spökraket" i Muddus nationalpark. Ett föremål som gled över sjön Nammajaure, svängde, landade stilla på sjön och sjönk till botten. Det går att läsa om det både i UFO-Aktuellt och på ufo.se.

TV-teamet Kerstin och Michael har följt UFO-Sverige under fem år, filmat, intervjuat och dokumenterat allt vi gjort. Varit med på kurser, styrelsemöten Riksstämmor och utredningar. Nu är materialet som sagt klart och det blev jättepopulärt i Göteborg. Dokumentären kanske även ska bli ett tävlingsbidrag i kommande filmfestivaler. Om det vet jag inget än. Framtiden får utvisa.  

Av Mats Nilsson - 6 februari 2015 15:13

Min fru Irene kom som ett yrväder till Sala. 

Först om mornarna på cykeln iväg till skolan, därefter hem, dammsuga, baka matbröd, besöka filippinska kompisar som kanske vill ha hjälp med något. Sen en lugn stund framför TV´n innan det är dags för sängen. Jag gör vad jag kan för att hänga med i svängarna, sköter tvätten och annat arbete mellan tidningsartiklar, telefonsamtal och mejlande till medlemmar om allt möjligt och ibland omöjligt. 

 

Irene åker till skolan och jag säger alltid hejdå från balkongen.

 

 

Väl hemma så är det matbrödsbak som det blev i förgår. 

 

Fick glädjande besked från min cancerläkare som meddelade att mitt PSA-värde var knappt märkbart. 

 

I dag den 6/2 har jag besiktat bilen med tre små nedslag. Nummerplåtslampor som slocknat, en bromsslang dålig och en broms som låg på vänster framhjul. I övrigt fick jag beröm för en bra bil. 

 

I dag fick jag också tillbaka Rapport-Nytt. som jag skickat vidare till min tryckare Enerel i Norberg. Sen är det bara att sätta igång och packa för leverans till prenumeranterna runt om i Sverige och Norge, en i Frankrike. 

 

Under ett antal år, tror det är fem år. Har ett TV-team följt UFO-Sveriges förehavanden, styrelsemöten, årsstämmor, kursverksamhet och "Projekt Nammajaure" i Mudus Nationalpark, där man 1980 sett en raketliknande tingest landa på en sjö och sjunka till botten. Två etapper har genomförts och den tredje och kanske sista under senvintern. Det går under benämningen "spökraketer" eller chostrockets. Det är ingen ny företeelse utan det har pågått och rapporterats med jämna mellanrum sedan 1940-talet. Får se om vi lyckas lösa mysteriet av åtminstone den observationen som gjordes sommaren 1980. 

Nu har Filmen "Chostrockets" haft premiär på Filmfestivalen io Göteborg och i mars kommer den till Stockholm, därefter ska den visas på biografer i de nordiska länderna. Den ska även tävla i kategorin "Bästa långfilm." PÅ sensommaren 2014 var filmteamet i Sala och gjorde en del kamerajobb och intervjuer där man följde Gunnar Karlsson och mig då vi arbetade på kontoret, diskuterade ufoproblematiken, tog promenader, kort sagt arbetet som vi utför inom vår organisation. Filmen hade blivit succe  på Festivalen. Hoppas den slår även i övriga landet. Så småning om kommer den på SVT.    

 

Under året har vi ett nytt projekt på gång. "Projekt Kolmården". Där har det ofta inkommit rapporter om märkliga fenomen i från. 

 

 

 

Ett för ändamålet designat emblem av vår webbdesigner Tobias Lindgren i Norrköping.  Samt årets första

Rapport-Nytt klar

 

Förkylningen som alla verkar ha nu tär på krafterna med huvudvärk, hosta, nästäppa den ena dagen och rinnsnuva den andra. 

Tur att jag tagit influensasprutan så jag slipper den delen i alla fall. Förkylning är trist nog. Men nu ska jag vila några dagar och läsa ifatt lite. 

 

 

Av Mats Nilsson - 3 februari 2015 16:45

Det är inte roligt att ha fått magvirus, men det är tydligen något som går. Känns som man skulle bli opererad utan bedövning. Som en skalpell som dras över magen så jag tror jag ska säcka i hop. Jag har i alla fall kurerat mig med blåbärssoppa och den gamla kuren hjälpte också, att svälja 10-12 vitpepparkorn. Det tog ett par veckor, men nu är jag återställd. "Gå till doktorn" sa ett par kompisar. Men jag anser att läkarna har att göra med dom som är riktigt sjuka, inte lite magont. Nu är det full fart igen.

 

Jag håller på att göra en liten nertrappning av ett par av mina uppdrag, kanske jag sagt det tidigare. Det känns skönt i alla fall.

 

Jag inväntar nummer ett av Rapport-Nytt och till min hjälp i fortsättningen har jag införskaffat en Laserskrivare med kopiator och scanner. Det har jag saknat på min lilla redaktion. Ska hämta den under andra hälften av februari.  

I övrigt har vi gått in i en lite lugnare period, inte allt för många samtal till UFO-Sveriges kansli, även mejlen har dämpats lite. Kanske 3-4 per dag. 

 

Jag ska försöka, bli lite mer frekvent med mina meddelande. 

 

 Allt som oftast får jag frågan "Tror du på GUD?" Det är en svår fråga, skulle kunna skriva en hel bok om att tro och inte tro. För det första, att tro, det är att inte veta. Jag vill VETA, inte tro och det går inte i det här läget. "Tror du på Australien?" Jag har ju aldrig varit där, där får jag lita till kartor, böcker och till de som varit där och där övergår tro i vetande. Så säger dom som följdkommentar. "Det står i Bibeln". Hm, men Bibeln är skriven av vanliga, eller kanske ovanliga människor. Jag kan inte veta om det som står där stämmer. Då kommer det här med tro igen. Jag har ju sagt att jag vill inte tro, jag vill veta, veta, VETA!! Finns GUD? Ja jag tror det! Det svaret är det samma som osäkerhet. Jag är övertygad om att Jesus har existerat, men vad var han då? En besökare från rymden? Ja kanske, åter igen vet man inte. 
För mig finns GUD i form av de goda gärningar man gör, att "tro" på sina medmänniskor, att kunna gå ut en vårdag och höra fågelsång, en gök som gal i fjärran, se ett fält med vitsippor.
Slutsats: Det är GUD för mig och det tror jag inte....det VET jag!

 

Av Mats Nilsson - 24 januari 2015 13:32

I dag är det en månad sedan julafton. Tiden går fort och jag missar ibland att skriva på min blogg. Men å andra sidan har det inte hänt så väldigt mycket. Året slutade med att en av våra kompisar, Lillan Dalberg gick bort endast 49 år gammal. Det var begravning dagen före Nyårsaftonen. Dess förinnan hade ett par till blivit kallade till den ljusa sidan. Nu är det 2015 och jag ser fram med tillförsikt på det här året. 

 

Det har börjat med ett styrelsemöte i Ängelholm vilket blivit en tradition och det var sjuttonde året vi bodde på samma Hotell, Hotell Lilton mitt i centrala Ängelholm. Mycket trivsamt, bra mottagande. Vår kompis Anna Michelle Nielsen tar alltid emot oss med öppna armar. 

Jag och Gunnar, med mig vid ratten, körde bort oss lite då vi tyckte att vi skulle ta en rak enklare väg. Besvikelsen blev stor då den vägen gick igenom byar och bondgårdar med nästan bara 70 och 50 km/timmen. Till slut ringde Clas Svahn och frågade var vi höll hus. Då jag förklarade så sa han...men då har ni ju två timmar kvar....Panik... TIll slut hittade vi motorvägen mot Malmö, då kan in tro det gick undan, säger inget mer. Vi körde in oss så vi kom tre kvart försent...bara.!

 

På mötet, som redan börjat med Tobias Lindgren vid datorn istället för jag, tog v i upp viktiga saker inför framtiden. Bland annat kan vi se hur den nya hemsidan växer fram allt mer. Det blir en fortsättning på Nammajaure samt ett nytt projekt runt Kolmården, där mycket hänt genom åren. Den dokumentär som spelats in om UFO-Sveriges verksamhet kommer att visas i Göteborg och Stockholm framöver. Det ska bli spännande.

Då vi åkte hem på söndagen tog vi den snabba vägen över Jönköping och därmed tjänade över en timmes restid. 

Nästa styrelsemöte den 11 april kommer inte vi att behöva åka alls då det kommer att hållas här hemma. Det är toppen, där ska jag väl inte missa starten tycker jag.

 

Min dotter Victoria gick in i rollen som tomte på julaftonen

 

 

Jag fick en godispåse av mitt barnbarn Emmas faster. Kul, den förpackningen har jag sparat

 

 

Rickard öppnar en julklapp, ett par toflor

 

 

Emma älskar vår stads lekpark, den är känd i hela Västmanland

 

 

"Vårt" kära Hotell i Ängelholm Hotell Lilton

 

 

Hotellets värdinna är alltid glad att se oss

 

 

Rickard, jag och Gunnar på Hotellet då vi samlas för lite eftersnack efter besöket på stans krog

 

 

Bild från styrelsemötet på Hotellet

 

 

Efter mötet åkte Clas samt ett par till i styrelsen ut till Vegeholm där Gösta Carlsson låtit uppföra en modell av den farkost han lär ha sett på nära håll den 18 maj 1946. De märken i marken man ser gå runt farkosten är markering som visar farkostens verkliga storlek. Även ett filmteam från Malmö var med.

 

Hemma har jag färdigställt nummer 1 av Rapport-Nytt och inväntar materialet till tryckning på Enerel i Norberg. 

Dessutom inkommer det brev, mejl och en hel del telefonsamtal varje dag vilket visar att intresset är på väg uppåt. Rapport-Nytt har fått tio nya prenumeranter och UFO-Aktuellt går bra. I år går UFO-Aktuellt in på sitt 35´te utgivningsår. Då vi startade med tidningen 1980 var det många olyckskorpar som kraxade. ""Den tidningen går i graven efter två,tre nummer.""...ock så vidare.

 

Jag har beslutat mig för att trappa ner ett par åtaganden inom RSMH, dels som valberedning, inget tungt, men det ska skötas i alla fall samt möten inom brukarrådet i distriktet Västmanland. Jag blir kvar ett år till som ledamot i styrelsen för RSMH-Västmanland då det bara är tre fyra möten per år. Kvar ska jag ha Rättspsykiatrin och givetvis UFO-Sverige. 

Den "nya" Riksorganisationen UFO-Sverige har jag med andra varit med att bygga upp och det jobbet ligger mig varmast om hjärtat.

Sen har jag familjen. Min dotter, hennes man Rickard, mina barnbarn samt min älskade hustru Irene och allt det går i första hand. Rickard är en fantastisk kille både till sättet och att ta hand om in familj. Kan inte tänka mig en bättre måg. Han gör också ett stort och beundransvärt jobb i UFO-Sverige som styrelseledamot och evenemangsansvarig inför stämmor, styrelsemöten och projekt.

Slutet av januari blir fulltecknat med möten på förvaltningsrätten och stödpersonsträff. I februari tänker jag ta det extra lugnt med bara ett årsmöte inom RSMH-Sala den 23/2. 

Av Mats Nilsson - 4 december 2014 23:45

Nu har senaste och årets sista Rapport-Nytt nått våra läsare. Tyvärr har det uppstått några fel i blanketten som alltid följer med. Där står det UFO-Raden istället för Rapport-Nytt. Det står även att det kostar 140:- att prenumerera på UFO-Aktuellt. Det ska vara Rapport-Nytt som kostar 140:-. Sen till sist står det att medlemskap kostar 70:- trots att vi höjde enligt beslut på Årsmötet i maj 2014 till 100:-. 

Några av er kanske läser det här och inser att det var fel då det verkar en hel del förvirrande information. 

 

Här hemma har det pyntats till Advent, det är julsånger på stan. Allt startade redan i november. Men då ska ni veta att vi är inte värst. De delar som firar jul i min hustrus hemland Filippinerna, där börjar juldekorationerna i affärerna och julsångerna redan i september. De ni!

 

Jag återkommer med mer information framöver. 

 

Om det inte blir mer skrivet på ett tag så vill jag önska alla som läser min blogg


En riktigt

 

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

Presentation


Välkommen till min blogg.

Gästbok

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Länkar

Följ bloggen

Följ Mats Blogg med Blogkeen
Följ Mats Blogg med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se