Det händer mycket i världen som gör att man får skriva om historian. Tittade på Vetenskapens Värld i kväll. Av en slump har man hittat det som verkar vara världens första dator på havsbottnen mellan Grekland och Italien. Måste ta reda på mer den daterade åldern mm. Det fick mig att tänka till bara. Det vi lär oss i skolan när det gäller jordens historia varar bara en kort tid. Sen kommer det nya data som gör att man måste skriva om vissa delar, så varar det några årtionden, sen är det dags för nya rön som upptäcks och så håller det på.

Här kommer en annan historisk sak som jag hittade på Facebook och som vi vetat länge nu. Rymdschyttlarna har gjort sitt och pensioneras nu en efter en och Här är det Endeavour gör sin sista resa till Californa Science Center där den förmodligen blir museeföremål.

Rymdfärjan på sin väg till Science Center i Californien

Något annat som jag är storligen förvånad över är att jag på äldre dagar har fått vad man kallar "gröna fingrar". Tycker som naturvän mycket om blommor och andra växter men har haft lite svårt att få något att ta sig här hemma. Nu har jag i allafall lyckats hålla en Cyklamen vid liv. Jag fick den på min 60-årsdag och i år 7 år senare blommar den för fullt. Lika är det med den så kära Doktor Wsterlunds hälsoväxt. Det började med en och nu har jag inte mindre än sex stycken alla uppdrivna av ett enda skott.

En cyklamen som fortfarande blommar efter 7 år. Inte illa tyckte man på

Blomsterverkstan  i Sala gallerian.

Våra grannar planterade i våras en amerikansk Solros idag av gigantiskt mått på

nästan  4 meter.

Så till ett glädjande genombrott. På bilden nedan ser ni Irene perales flygbiljet mellan Manilla och Bangkok dit hon den 23 oktober ska åka för att hämta visumet till Sverige. Hon får sen vänta tre veckor innan hon kan lämna Filippinerna för Sverige och Sala.

Biljetten från Manilla till Bangkok T&R.   

I dag har Gunnar och jag varit i Enköping och hälsat på Arnold Idebring som ligger på sjukhus. Han var i god vigör trots sina besvär och skojade en hel del. Det var trevligt att se honom och hoppas att  allt blir bra i slutändan. Som Arnold säger själv "Är man gammal så blir man ju inte bättre precis."

Vi pratade lite minnen, som när Arnold och Irene åkte med Ingrid och mig till Malmö för att vara med på Riksstämman april 2001. Vi har haft mycket roligt tillsammans både hemma i Enköping i UFO-stugena, vid tidningspackningar och möten, auktioner och andra evenemang.

Efteråt åkte vi vidare till Västerås och Biltema för att byta felaktiga bromsbelägg. Jag fick tillgodokvitto och köpte nu belägg till bakhjulen samt vindrutetorkare. Fick betala 14 kronor emellan. En bra affär.

Carl-Anton Mattsson fyller 66 år i dag. Ett stort GRATTIS så här i elfte timmen. Carl-Anton är en "gammal räv" i UFO-Sverige. Jag lärde känna Carl-Anton ordentligt 1978 då jag bodde hos honom några dygn under den vecka han med Nyköpings Tvärvetenskapliga UFO-förening anordnade UFO-78. Ett mycket lyckat evenemang. Sen dess har Carl-Anton tagit över bokförlaget Parthenon. Det senaste han gjort var dels medverkan i Norrlandsprojektet, samt ett par resor till England tillsammans med bland andra Clas Svahn för att frakta hem ufo-material till AFU. Carl-Anton är med i styrelsen och dessutom är han en kille som är mycket noggrann med allt han gör. En sann och trogen vän är han.

Varje sommar bjuder Carl-Anton till fest hemma i sin och hustrun Britt-Maries sommarstuga utanför Nyköping. Han

ordnar alltid spännande femkamp i form av en del grenar som ingen aldrig hört talas om tidigare.  Men roligt har vi.

Carl-Anton Mattsson och min dotter Lina spelar kort i mitt kök vid ett av hans besök i Sala. Vi gjorde en resa

sen stannade han över hos oss ett par dygn. Vi hade jättetrevligt, det har man alltid i Carl-Antons sällskap

Att ha bil är en fördel och man kan ta sig dit man vill, det vill säga när den fungerar. Just nu gör den inte det.

Först var det stöldmuttrar på hjulen som det måste till en specialnyckel för att lossa. Nu är det problemet löst och nya bromsbelägg montarade. Sen var det oljelekage i servon som bara ökade och ökade. Då jag var hos min dotter i Skyttorp och fixade bromsarna skulle vi åtgärda lekaget också, en lätt match....trodde vi. Tea och hennes Peter är suveräna på att fixa i stort vad som helst. Men men, allt har sina begränsningar. Det var bara att byta kopparpackningar. Det var ju lätt, det vara bara et att det läckte ialla fall och ju mer man drog åt bulten ju mer läckte det.

Rätt som det var small det bara till. Då visade det sig att det var en spricka i själva fästet där avtappningskruven sitter och nu gick det riktigt illa. Resultatet blev att Peter fick riva hela styrsystemet, rattstångsfäste och allt eftersom det sitter ihop i en enda axel från hjul till hjul.

Just nu håller man på att montera dit en ny axel, eller en bättre begagnad då en ny går på mellan 4-5 tusen kronor.

Sen har vi även problem med tutan. Den har gett upp, men det är en mindre detalj, tydligen elproblem.

Jag fick åka hem i söndags utan bil, Jessika och hennes kille Jesper såg till att jag kom hem. Jag är lycklig lottad som har en sådan fantastisk familj på att ställa upp. TACK!! Det ska gengäldas, det lovar jag.

Peter i fullfärd med att byta bromsbelägg på bilen.

Sen var det bara att tappa resten av servooljan och riva hela styrmekanismen.  

Även en del av panelen togs bort för att kolla elen till tutan.   

Då jag kom hem i sändagskväll fick jag samtal om att Arnold Idebring var dålig och låg på sjukhus. Arnold blev mycket ledsen då Enköpings kommun rev vår stuga den i folkmun så kallade "UFO-stugan" , det var Arnolds skötebarn. Nu är han allvarligt sjuk. Den 6 juni fyllde Arnold 91 år. Ska åka och hälsa på honom då jag får tillbaka bilen.

En glad  Arnold då vi fick överta stugan i Ulunda.

Arnold och hans Irene Åkersén under ett möte i UFO-Stugan.  Enköping-Sala UFO-förenings träffpunkt i 32 år.

I övrigt går allt sin gilla gång och den 21 oktober har UFO-Sverige styrelsemöte på AFU i Norrköping. Kanske åker vi då på lördagen till Mantorp för vidare färd till Norrköping på söndagmorgon, sen hem.

Helgen efter den 26-28 oktober håller UFO-Sverige sin årliga kurs i Hållsta konferenshotell. Det är alltid roligt att träffa alla goa kamrater från i stort sett hela Sverige. Roligare blir det den här gången då min dotter Lina har anmält sig tillsammans med Rickard samt mina barnbarn Emma och Linnéa kommer också med. Vi måste ju föryngra medlemsskaran i UFO-Sverige.

Just nu är det fullt upp med färdigställande av UFO-Raden/Rapport-Nytt nummer 5.  Sen ska två nummer av UFO-Aktuellt också ut innan årets slut.

Arbetet med UFO-Raden forserar framåt. Nummer fyra blev färdig i tid och böjan på nummer fem har redan kommit i gång.
Projekt Norrland har avslutats utan resultat då man inte fann något på sjön Nammajaure´s botten. Med det inte sagt att projektet misslyckadts, tvärt om. Allt beroende på att sjöns botten var tyngd av lera. Projekt två kommer att genomföras troligen nästa år.

UFO-Raden/Rapport-Nytt nummer 3.

Att byta bromsbelägg på en bil man köpt har visat sig ha större problem än att bara skruva av hjulen. Nix, på grund av att det är lättmetallfälgar så satt där en stöldmutter och den nyckel som måste till för att skruv den den muttern fanns tyvärr inte med io bilen varpå vi måste göra större ingrepp genom att försöka lösa det nu under hösten. Det visar sig hur det kommer att gå. För gå gör det, bara hur. Jag har dock mycket duktiga personer inom min familj.

Bestört när vi kom på att det inte var bara att  skruva bort hjulen. Men det löser sig.

Lördagen 29 septgember har gått åt att skriva lite på nya UFO-Raden/Rapport-Nytt samt på eftermiddagen göra mig i ordning för en resa till Norberg dit min vän Anna-Belle Pastoril och jag var bjuden på filippinsk födelsedagsmiddag hos Gloria DeVera och Conny.  Det bjöds från vårullar till inhemsk annan mat som jag inte hade en aning om vad det bestod av, men att det var gott är en stor underdrift. Det var sådan mat man skulle kunna äta dagligen utan att tröttna.

Min Sällskapsdam för kvällen Anna-Belle Pastoril i röd klänning. Missade tyvärr namnen på de övriga flickorna. 

Alla åt md god aptit där det var från kyckling, vårrullar, ris, nudlar grytor ja allt man kunde önska sig.  

Så småningom kom födelsedagstårtan in, det var dottern Sandra, i hemmet som fyllde  17 år.

När vi är inne på Filippinerna så kan jag passa på att nämna att min fästmö Irene Perales har fått fullt uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. Helt underbart tycker både hon och jag. Nu blir det några samtal med Migrationsverket för att ta reda på hur turerna går för att ta det slutliga steget från Manilla till eller Cebu till Stockholm.

Min älskade Irene då hon var hos mig i tre månader och vi passade på att förlova oss! Nu är hon förhoppningsvis snart här igen för att stanna.

I går lördag den 1 september var det barndop i familjen. Lina och Rickards dotter Linnéas skulle namn skulle stadfästas. Vi åkte ner till Mantorp på fredagen Anna-Nita Gunnar och jag. Där nere var förberedelserna i full gång, det bakades bullar det skulle göras tårtor mm. Vaknade vid 8 på lördagsmorgon till frukost och sen en sväng till loppiset alldeles bredvid bostaden.

Sen var det dags att börja köra folk till kyrkan i Veta. En fin gammal kyrka från 1100-talet helt byggd i gråsten och kalksten. Mycket sevärd både utvändigt och invändigt.

Veta Kyrka från 1100-talet.

I församlingshemmet vid sidan skulle sedan kaffe och tårta intagas.

Jag körde tre vändor med folk. Det gick fort då kyrkan ligger ungefär tre minuter med bil från Mantorp.

Själva dopet var en mycket fin ceremoni.  Emma tröttnade dock och sprang till mamma som stod framme vid altaret. Inga problem med tanke tanke på Jesu ord "Låten barnen komma till mig". Något som prästen också påtalade i sitt tal inför församlingen. 

Några av de församlade gästerna i kyrkan.

Prästen John Sidén,  pappa Rickard, mamma Lina, Gudmor Zandra med Linnéa och sambon Matthias

som också är Linnéas farbror.

Stolta föräldrar med Emma och Linnéa samt prästen John Sidén.

Två av gäserna Cissi Lundberg med pojkvännen Emil Wigholm.

Efter ceremonin hettade det till i min bil. Började bolma ur motorrummet. Livrädd öppnade jag locket och flera kom för att kolla vad som stod på. Två av gästerna Kent och André kom till undsättning. Det visade sig att det läckte vatten från den plats där motorvärmarslangen var fäst i motorblocket. André gick efter verktyg för att kolla om skruven hade lossnat. Lättad drogs skruven till och det pysande vattnet  upphörde och jag kunde åka vidare med folk. Då visade det sig att det måste läckt vatten under hela nerresan på fredagen för när jag kollade på värmemätaren stod den på rött. Kollade i expansionskärlet....jo då tomt. Fick åka och inhandla glykol och fyllde sedan på med vatten. Det gick i tre liter. Sen kunde jag fortsätta i frid och fröjd och hemresan i kväll gick helt problemfritt. 

Ända sedan 2007 med ett par gångers uppehåll 2010 och 2011 har UFO-Sverige haft kräftskiva i Mantorp. Först i en lokal som tillhörde hyresgästföreningen. Vi har alltid passat på efter UFO-Sveriges första styrelsemöte för höstsäsongen. I år var det lite annorlunda på ett mycket positivt sätt då vi var hembjudna till min dotter Lina och hennes Rickard Andersson. Det var en ledig och uppsluppen stämning och man samlades till klockan 16.00 då styrelsemötet skulle börja. Det var cirka tio personer som deltog. Emma charmade samtliga deltagare och lilla Linnéa var med tidigare på eftermiddagen där hon alltid var i någons famn.

Delar av styrelsen. Från fönstret, jag själv, Gunnar Karlsson,

Carl.Anton MattssomJohan Gusavsson, Tobias Lindgren.

Anders Berglund, Clas Svahn och Håkan Blomqvist.

En rolig sak på styrelsemötet var att man beslutade ta upp tråden med forskningsråd. Det har legat på is några år. Det är meningen att man ska ta fram ett av de mest intressanta ufo-fall, gräva ytterligare, ta fram kartor, gjorda intervjuer, med mera. Detta ska sedan presenteras för en rad forskare i olika fakultet. Det bör vara en från FOI, en astronom, med mera, dessa ska sedan sätta sig ner och bedöma fallet.

Emma gick runt alla, pratade och lekte. Sen var det Tobias Lindgren, Carl-Anton Mattsson

och Clas Svahn

Även det spännande kommande "Norrlandsprojektet" presenterades för hur långt man kommit i planeringen. Starten sker den första september då några från UFO-Sverige ska flyga upp och tillsammans med dykare helikopter packning och de vittnen som 1980 iakttog hur en missil kom flygande över sjön för att sedan landa helt lugnt och sen sjönk till botten. Det ska bli spännande att vara med.

Efter  styrelsemötet var det dags för traditionen "kräftskivan". Vi var tio runt bordet och både pajer och kräftor inmundigades tillsammans med snaps och öl.

Kräftor och pajer lät sig väl svara.

Väntar nu också att nummer 4 av UFO-Raden/Rapport-Nytt ska bli klar så vi kan packa den.

Nåddes i kväll av det trista beskedet att Neil Armstrong avlidit i en ålder av 82 år. Alla minns väl sommaren 1969 då Armstrong för första gången satt en människas fotsteg på månytan.

Tiden går fort och sommaren har raskt övergått i sensommar. Därmed kommer en del läckerheternas tid. Till exempel i kväll åt jag surströmming i trädgården i den ljumma sommarkvällen. Mycket delikat med tunnbröd och allt som tillhör.

På fredag blir det kräftornas tur att bli uppätna. Det blir UFO-Sveriges traditionella kräftskiva som vi haft mången gång nu, minns inte riktigt. Jag fick i kväll ett samtal från min käre vän Håkan Blomqvist på AFU som gjorde mig lite osäker på när vi startade vårt kombinerade styrelsemöte och kräftskiva  i Mantorp. Skillnaden nu blir att det det hålls i min dotter Lina och hennes Rickard´s hem i Mantorp. Det blir extra roligt.  Roligt är också att jag fick tillsänt mig nya numret av UFO-Raden/Rapport-Nytt nummer 4 i dag. Det är snabbt marscherat,det gillar jag. Ni kan se den här nedan.

UFO-Sverige har ju haft ett antal projekt under årens lopp. 1985 och 1986 var det Projekt Hessdalen i Norge, ett par nog så strapatsrika veckor uppe i de norska fjällen men mycket givande och intressanta. 2002 och 2004 startades Värmlandsprojekten där medlemmar åkte runt och knackade dörr och intervjuade inte mindre än ett par tusen människor om vad dom upplevt. Många var de upplevelser man hade att komma med ända från 1930 och 40 talen då det förekom mycket överflygningar mörka kvällar vinter som sommar, det som kom att kallas spökflygarna och senare spökraketerna.

I och med det kommer jag fram till vårt nya projekt "Norrlandsprojektet" som startar om en vecka drygt. Där kommer ett TV-team med uppdrag från SVT att följa projektets gång.

Jag kommer också att både i UFO-Raden/Rapport-Nytt och på bloggen delge er information antingen efter projektets genomförande eller om något spännande händer direkt rapport.

Så här skrev Kerstin från TV-teamet på min frågeruta.

Gå gärna in på de sidor som anges och kolla både på Facebook och You Tube och kolla.
 

Hej!

Mitt namn är Kerstin och jag arbetar på en dokumentärfilm (med stöd av SVT) om UFO-Sverige. Vi har följt organisationen i två år och fokuserar på UFO-Sveriges undersökning av Spökraketfenomenet - ett fenomen som har förekommit i Sverige i flera decennier, där objekt har rapporterats krascha och landa i sjöar runt om i landet.

Om två veckor följer vi med UFO-Sverige ut på en massiv expedition till en sjö i Lappland. Med på resan tar UFO-Sverige tre specialistdykare, två båtar, en side sonar scanner, allt som allt ett ton utrustning som kommer att flygas in med helikopter.

På vår Facebook-sida (www.facebook.com/ghostrockets) får du uppdateringar och kan följa planeringen och genomförandet av expeditionen. Vi försöker just nu nå ut till intresserade och skulle verkligen uppskatta om du skulle vilja sprida ordet på din blogg.

Se trailer: www.youtube.com/watch?v=0slQwdHE5w4
Facebook-sida: www.facebook.com/ghostrockets
Hemsida: www.ghostrockets.se
Ghost Rockets på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Ghost_rocke...st_rockets~~HEAD=NNS

Tveka inte att höra av dig om du har några frågor!

Bästa hälsningar,

Kerstin Übelacker
kerstin@ghostrockets.se

http://www.ghostrockets.se

Sommaren har väl inte varit så där vädermässigt lyckad, men inte desto mindre engagemang för det. Detta har gjort att bloggande blivit lidande mer än vanligt. Jag har föresatt mig att kunna uppdatera bloggen åtminstone en gång i veckan. Nu har hela sommaren gått åt till annat. Bland annat har Gunnar Karlsson fyllt år och blivit grattad. Gunnar och jag tog en tur en dag till Tidö slott med besök på leksaksmuseet som var mycket sevärt.

Vi har varit ett par vändor till Mantorp, AFU i Norrköping, Linköping med ytterligare ett besök i gamla Linköping. Dessutom har Lina, Emma och nästan nyfödda Linnea varit här i Sala några dagar. Emma stannade kvar hos pappa Anders. Då veckan var slut körde jag ner Emma till Mantorp och var där i tre dagar.

UFO-jobbet har i stort legat nere för min del men nu är det i full gång igen. Jag håller på med nummer 4 som jag planerar ska komma ut i månadsskiftet september-oktober, sen har vi nummer 5 kvar i november-december. UFO-Sverige har dock inte varit vilande. Massor av förberedelser sker inför det stora Norrlandsprojektet som närmar sig med stormsteg, vi har en kurs i slutet på året som också planeras för fullt. En Englandsresa för Clas Svan står också på agendan. Samt att två UFO-Aktuellt till ska ut innan året är slut.

Jag har också jobbat med en mycket detaljerad skriftlig intervju till migrationsverket med anledning av mitt partnerskap med Irene Perales som nu befinner sig i Kananga Filippinerna där hon genomgått en muntlig intervju i Manilla av samma karaktär som jag fick göra skriftligt här i Sverige. Åtta sidor att fylla i och det får inte vara några misstag eller fel för då blir det ytterligare dröjsmål.

Hoppas jag fått med allt här nu som sommaren har haft att bjuda på. Nu blir det en del vandring i skogar och mark då det lär finna uppsjö av kantareller och andra delikatesser. jag har plockat en halv korg med blek taggsvamp och fårtickor, väntar även på röksvamp, stensopp och blodriska. Trattkantarellerna börjar redan komma har jag sett, hittade massor men ännu för små att plocka. 

Gunnar poserar utanför  Tidö slott.

Vi hälsade på hemma i Fantomengrottan där han lät mig provsitta hans döskalletron, Inte alla förunnat.

Naturligtvis blev det lunch på vårt stamställe Mongolian BQ.

Emma besöker AFU i Norrköping, hon funderar starkt på att bli ordförande för världens största UFO-arkiv .

Hon sitter tryggt i Håkan Blomqvists knä tillsammans med  dockan Alieina.

En trevlig dag i Gamla Linköping samt Valla, man kan likna vid Vallby fritidsmuseum här uppe i Västerås.

Vi besökte även Rickards bror Mattias och Zandra i Linköping , här med Tilda i famnen medan jag håller lilla

Linnea.

Emma tillbaka hemma i Mantorp, nyklippt och fin. Hon var glad och sa hej när jag tog upp kameran.

Den 2 augusti var RSMH och besökte Visentparken i Avesta. Mäktiga djur och inte helt ofaliga. Visenten

var utrotningshotad ett tag och dom härstammar från järnåldern då dom fanns i Södra Sverige och upp mot

Kolmården skogarna.

En liten jämförelse där även jag kunde känna mig liten och nätt...för en gång skull. Vill påpeka att detta är en

bild. Många har dock trott att jag var jättemodig, dom får väl tro det då.

Till sist man förstås, här sitter Gunnar vid en American pizza bar i Avesta centrum.