Sedan jag fick pension har allt stått på ände med sjukdomar, sjukhusbesök och barnvakteri.

Den här veckan som gått har varit den första med lite normala göromål. Lina hemma från sjukhus och mår bra och jag har fått lite arbetsro. Sommaren har stannat av lite grann. Det har varit en vecka med skrivande till UFO-Raden/Rapport-Nytt, visserligen bara en ledare hittills men det blir nog mer och vi har gott om  tid då vi ska ge ut två nummer till i år.

Förutom lite välförtjänt ledighet med kompisar på stan och några trevliga besök hos mina ungdomar och barnbarn. Väntar just ett barnbarn till i Stockholmsförorten Alby, det ska bli spännande.

Jag har också hunnit med att tillsammans med Gunnar Karlsson packat UFO-Aktuellt nummer 2 i Enköping. En syssla som alltid har givit mig bra vibbar då det är roligt att träffa alla som ställer upp och hjälper till samt se vår kära UFO-Aktuellt utvecklas och bli än mer läsvärd. Har i dagarna läst nya numret från pärm till pärm. Mycket bra tidning.

Vår ordförande Clas Svahn var med och packade UFO-Aktuellt

Gunnar Karlsson hjälper till att packa bilen full med tidningar för färd till Posten

Jag håller också som bäst på att försöka finna material till UFO-Raden, den har också utvecklats åt rätt håll enligt de läsare som hör av sig ibland. Det är mycket roligt och eggar oss att försöka tänja på gränserna för att få den ännu bättre.

I höst kommer vi att hålla en planeringskonferens i Sundsvall. Det ska bli både nyttigt och roligt då allt material skickas till Leif Persson i Sundsvall som gör ett mycket bra arbete med det material som bland annat jag skickar upp. Även Malin Wiklander finns i Sundsvall som gör astronomisidan som också är mycket populär.

Vi har även folk i Rapportcentralen i Sundsvall som är viktigt att träffa. Visst är det bra med mail, Facebook och telefon men den fysiska kontakten är också mycket viktig och då Sverige är långt så blir det inte så ofta man ses i verkligheten.

Till sist lite kuriosa med tanke på tidningspackning

Fick en bild från Håkan Blomqvist, AFU tagen i mitt hem 1985 då vi packade UFO-Aktuellt där. Lägg märke till vilka tapeter man hade på den tiden, idag får man krupp bara av att titta på dom.

Det är UFO-Sveriges dåvarande ordförande Christer Nordin, undertecknad, Lena Berggren Sala UFO-förening och Karl-Olov Pettersson Köpings UFO-förening. Handen tillhör Håkan Ekstrand, ansvarig utgivare då så väl som nu.

Nu är det helg!!

De två första pensionsveckorna har varit helt fantastiska, både vädermessigt och att jag fått vila upp mig, mest har jag känt en förbättring i knäleder.

Jag har ägnat tiden hittills med att läsa lite, varit ute i solen, träffat ungdomarna och hållit kontakt med min yngsta flicka Sandra som går i väntans tider. Man blir både spänd, nervös och lycklig samtidigt. I början på augusti har man sagt, sen är det bara att vänta och se. Tänker på dig och Micke.

Stammbyte

Det är tur att vädret varit kanon eftersom det knappast går att vara hemma dagtid då det har varit slammrande, slagmaskin som bilat upp cementgolvet i badrummet, hål i väggen in under diskbänken. Inget vatten, toa eller någon som helst möjlighet att göra dagliga sysslor. Tur att syrran bor i samma hus, jag var precis nere hos henne och diskade efter lördagens fest. (Se längre ner).

Jag har aldrig funderat över det här med beroendet av vatten, plötsligt märkar jag att man ska ha vatten till nästan allt. Tänk så lätt man tar saker för givet, friskt rent vatten tar vi här uppe som en självklarhet. Man tänker på de fattiga länderna i Centralafrika där vatten verkligen är en bristvara, hur priviligierade vi är egentligen och sätter inte värde på det inte för än nu.

Sommarbesök

Nästan varje sommar och semester passerar någon från UFO-Sveriges medlemmar eller styrelse Sala, då passar man klokt nog att besöka kansliet och se hur jag har det. Under åren har Carl-Anton varit en rätt stadig gäst då han och Britt-Marie "lånat" mitt bord för att duka upp medhavd frukost på deras resa upp i landet. Även Andras Ohlsson, Clas Svahn samt en del prenumeranter har dykt upp. Det tycker jag är jätteroligt. För två sommrar sedan stannade en bil med vilt främmande människor, en man och hans hustru. Dom ville gärna hälsa på. "Vi har prenumererat på UFO-Aktuellt sedan starten och nu åkte vi genom Sala" sade mannen. Det blev ett par timmars prat och visning av kansliet, lite böcker och andra samlingar innan dom jättenöjda for vidare med kaffe i magen. 

En gäst som jag aldrig kommer att glömma och som kom stadigt varje år var Gunnar Thorén från Kiruna. Hans fru Bibbi hade en syster som har en affär i centrum "Sala Elarmatur" därför var dom nere varje sommar och då passade Gunnar på att besöka mig, varenda sommar kom han. Jag saknar honom mycket. 

Den här sommaren är inget undantag. I går fick jag besök av två av våra fältundersökare Anders Berglund, Borlänge och Amanda Fredriksson, Ludvika, även Amandas bästis Marina Hedbom följde med och förgylde tillvaron. Dom var inte på genomresa utan hade för avsikt att att göra en dagsutflykt till UFO-Sveriges kansli, prata och bara ha det trevligt.

Naturligtvis så tände vi grillen och efter lite prat och besök på kontoret mm samlades vi i trädgården med min övriga familj, sammanlagt tio personer. på menyn stod grillade kotletter, karrébitar och korv samt potatissallad och grönsaker och lite gott öl. Kaffe och glass blev pricken över i´et. 

Senare på kvällen gick färden åter hem mot Dalarna. 

Jag hoppas dom fick en fin och trevlig dag i det soliga Sala.

Våra fältundersökare Anders Berglund och Amanda Fredriksson. I mitten Amandas bäste väninna Marina Beatrice Hedbom 

Senare i sommar väntar jag besök från södra Sverige, Mikael Karlsson, ämnar komma upp och träffa mig och Gunnar, förhoppningsvis kommer han att bli en av våra fältundersökare då han vill gå grundkursen i höst. Han är varmt välkommen.

Idag har det varit mycket på agendan. Först hade vi en stadsparksvandring med våra boenden på Kaplanen. Det var trevligt då det även var min sista dag på jobbet. I parken var det Svenska Kyrkan i samarbete med Lions som bjöd på underhållning och kaffe. Mycket uppskattat av våra boenden.

Vår nye präst underhöll i parken under strålande sol...en verklig trevlig eftermiddag

Därmed hade jag fullbordat min sista dag på jobbet. Nu återstår två veckors semester och därefter pensionering. Ska bli trevligt samt även vemodigt.

På kvällen då jag gick hem hände inget alls, alla bara sa grattis och jag lämnade jobbet tyst och stilla för att sammanstråla med min dotter Lina för en middag på en av Salas krogar. (Det blev grillspett med bakad potatis). Sen en sväng till systemet för att inhandla några Brechnack..

Satte mig på balkongen med en stor rom & cola. Då det blev kyligt gick jag in till datorn för att svara på lite mail, Facebook mm. Då ringede telefonen, displajen visade att det var en jobbarkompis som ringde....då jag svarade sa "Maria" bara..."titta ut genom köksfönstret". Då jag kollade ut fick jag en verklig överraskning. Halva styrkan på mitt jobb stod utanför på gräsmattan och hurrade. Medisg hade dom champagne, ostar och druvor....Det var verkligen en härlig överraskning. Om någon av er läser det här så vill jag verkligen tacka för en fantastisk fin och trevlig överraskning.

Mina kompisar Lisen Wretling, Chefen Cicci Nilsson, Therese, Maria Winge och Inge Hurt, dukade upp kex ost mm i trädgården.

Maria Winge, Casandra Wallén, mamma Christina Wallén och Inge Hurt var med och överraskade mig med en trädgårdsfest till min ära.

I dag är det 60 år sedan Håkan E. föddes.

Han växte upp och gick sina år i skolan i Heby. Det var där jag lärde känna Håkan. Tack vare en vurpa han gjorde med sin moped. Jag gick fram och frågade hur det gick och fick till svar att det gick bra. Dagen efter träffade jag honom och hörde hur det var. Det var början till många år tillsammans med honom, första tiden satt vi och lyssnade på musik, samtalade om olika grupper och countryartister.

Jag minns första gången Håkan var hem till mig i Heby. Min mamma var av den gamla stammen och eftersom Håkan spelade i ett litet band hade han axellångt hår. Då Håkan gått kom min mamma till mig och förklarade att jag inte fick umgås med "sådana där". Jag blev förnärmad och sa att hur man är inom sig sitter inte i håret...så glöm det. Efter att ha berättat vad min mamma tyckte så gick Håkan resolut till min mamma och pratade med henne. Där satt jag och väntade nog en timme. Då dom kom ut gav min mamma Håkan en stor kram och efteråt bad hon mig om ursäkt. "Det var ju en jättebra kille trevlig och hövlig".

Efter den dagen fick Håklan ofta en kram av mamma när han kom till mig.

UFO-intresset börjar

Håkan hade en släkting som jobbade på biblioteket i Heby, en mycket världsvan och inteligent äldre man. Vi samtalade ofta om rymden, som var mitt stora intresse då redan. Han rekomendrade mig ett par spännande böcker. "Flygande Tefat har landat" av George Adamski samt "Ombord på rymdskepp" av samma författare. Jag läste med stort intresse och berättade sedan för Håkan om böckerna. Håkan verkade föga intresserad, men har berättat efteråt. "Jag tog och läste böckerna för att inte göra Mats ledsen". Det fick Håkan att börja läsa mer och han funderade på varför USA lade ner miljoner på att försöka bortförklara vad människor sett och varit med om.

Då vi sen skulle starta Sala Amatörförening för Tvärvetenskap, var Håkan en givande medlem. Sen har det bara rullat på och idag är Håkan en hängiven redaktör och ansvarig utgivare för UFO-Aktuellt. Det har han varit sedan 1980. Ett tidskrävande arbete där Håkan är mycket skicklig i att utföra.

Här visar en stolt Håkan det första numret av UFO-Aktuellt/UFO, de norska tidningen som vi från och med nummer 1 samdistribuerar

Det är svårt att tänka sig ett styrelsemöte, en kurs eller en riksstämma utan Håkan. Med stor skicklighet kan han få igång hur gamla datorer som helst då vi behöver datorer att visa deltagarna rapportdatabaser och annat.

Håkan i arbete inför stämman i Kalmar maj 2010

Jag skulle inte kunna tänka mig ett UFO-Sverige, eller ett privat liv utan Håkan E. Han har varit en stöttepelare de gånger jag behövt någon att prata med. Jag kan heller inte tänka mig en mer beläst kille än Håkan, han har alltid 3-4 böcker på gång samtidigt. Han är en litteraturens allätare. Håkan är också mycket allmänbildad, vad jag än kommer med för författare eller en boktitel så berättar han alltid något om författaren eller handlingen.

Jag har även svårt att tänka mig en mer varmhjärtad person än min kompis Håkan.

Vi har hållt ihop i vått och torrt under mer än 45 år. Och idag önskar jag honom en fin födelsedag.

GRATTIS Håkan.

I onsdags tog Gunnar och jag en tripp till Västerås, därefter for vi vidare till Enköping för att "väga" tidningslagret vi har där. Detta beroende på att vi troligen på sikt kommer att förlora stugan med lagerutrymme och allt.

Vi har haft stugan och lager sedan 1990. Dessförinnan var mitt garage i Sala lagerlokal.

Så här ser lagret ut i dagsläget, ingen värme på vintern samt  en hel del andra brister. Trots allt har det fungerat mycket bra tack vare att Jörgen Granlie var den som såg till och skötte om lagret. Nu bor Jörgen i Solna och det blir inte samma uppdateringar mm som behövs.

Nu ska vi under sommaren passa på att flytta lagret av UFO-Aktuellt till AFU i Norrköping. För att vi ska veta vilken typ av bil vi ska ha så måste hela lagret vägas.

Utrustad med min gamla badrumsvåg for vi iväg. Vi trodde att det skulle ta ett bra tag med tanke på allt som finns i förådet.

Så här ser det ut dels efter väggarna sen även två rader mitt på golvet samt separat på och under ett bord.

Vi tog en kartong full med tidningar och ställde den på vågen, den vägde exakt 15 kg. Sen var det bara att sätta igång att räkna alla kartonger, det var 238 stycken, nu var inte alla fulla men med en snitträkning kom vi fram till att det var 3500 kg ungefär. Alltså tre och ett halvt ton tidningar.

Då vi kom hem for vi raka vägen till OK Q8 för att höra hur mycket deras största flyttbil som man får hyra kan frakta. Det visade sig att det  var ungefär hälften 1650Kg får man lasta i den.

Återstår alltså att lösa frakten utan att man ska behöva köra två vändor.

Jag har haft några välförtjänta semesterdagar. Passade på att utnyttja de två sista dagarna med en Ålandsresa. Det ångrar jag inte för det var både avkopplande och trevligt. Bara att få sätta sig till dukat bord som hela resan stod reserverad i Gunnar Karlssons namn.

Gunnar väntar på att vi ska åka från Heby Värdshus där vi  gjorde lunchuppehåll.

Det var en gruppresa i RSMH´s regi och det tackar jag dom för, Det var min syster Anna-Nita och Gunnar som fixade allt omkringarbete. Gunnar var reseledare och skötte alla papper med bokningar av hytter mm med den äran. Allt klaffade perfekt. Det jobbigaste var väntan både på bussen som var sen, sen innann man kommer ombord på fartyget. Man blir ganska trött i fötterna ska jag tala om.  Det första vi gjorde när vi kom ner i hytten var att kasta av sig skorna och vila ett tag innan det var dags för buffé, vi hade första sittningen och det kan vara skönt.

Gott med glass och kaffe efter en bastant måltid.

Kvällen ägnade vi åt att gå runt och bekanta oss med båten och hamnade till sist i danssalongen där Leif Kronlunds orkester spelade. Tala om veteraner, dessa legendariska spelmän kan verklingen sin sak. Senare hamnade vi i cariokibaren där två av våra medföljande tjejer sjöng en låt men vilken har jag glömt.

Skönt på soldäck.

Har nog bara bilder på Gunnar, eftersom han fotade med sin kamera och jag med mobilen.

Rak och fin kurs och efter oss kom Birka Paradice som ett tag nästan var på väg att köra om oss men ångrade sig tydligen.

Tisdagen på hemresan tillbringade vi mycket tid på övre däck, kollade på utsikten, pratade och solade lite. Mesta tiden av hemresan fanns det inte ett moln på himlen och innanför plexiglasskydden var det rätt lungt.

Väl hemma ringde min mobil, det var Håkan Ekstrand som kom över med UFO-Raden/Rapport-Nytt nummer tre som var färdigtryckta och ska skickas ut snarast. I morgon onsdag ska Gunnar och jag till Enköping och räkna kartongerna med UFO-Aktuellt samt väga för att få grepp om hur mycket allt väger inför flytten till AFU.

Det har varit en varm dag idag. Därför tillbringade vi en stor del av vår verksamhet på jobbet i den fina trädgården med blodlönn, Poplar och paradisäppelträd. Av skäl som hör till lagen om tystnadsplikt får jag inte fotografera boenden på Servicehuset. Men den fina exteriören får jag fota som ni kan se nedan.

Efter jobbet åt vi pizza och sen for till Möklinta för att hjälpa Kent (lilla Emmas farfar) och Ingrid med lite flytt från det fina huset på landet in till stan. Sen lite kaffe med bullar hos Lina & Anders. Dom hade strul då förra hyresgästen inte flyttat ut klart fast tiden var ute. Därför fick dom flytta in i en lånelägenhet tills den 2 juni.

Ett flyttlass ska snart gå från den fina lantliga idyllen.

Vi hade satt deathline på UFO-Raden till den 31 maj beroende på att jag ville ha med en artikel om stämman i Kalmar.

Alla har verkligen jobbat snabbt med tidningen. På kvällen den 31 maj kom tidnigen per PDF från Leif i Sundsvall, det var verkligen snabbt marcherat. Roligt när det fungerar så. Så snart tidningen är tryckt så ska vi skicka ut den till alla läsare. Därefter har alla gjort sig förtjänt av lite semester, ialla fall från ufoarbetet.

Här ovan kan ni se det senaste mumret av tidningen.

På torsdag sja jag köra Lina och Emma till sjukhuset i Västerås, det efter att man hittat ett blåsljud på hjärtat som ska undersökas, lite nervös är man nog trots att jag hört att sådana saker nästan alltid växer bort med åren.

Nu har jag lämnat det sista materialet till korrektur på UFO-Raden nummer tre. Ska välja lite bilder från Riksstämman som ska vara med. Sen blir det ledigt ett tag, ialla fall när det gäller tidningen.

På Riksstämmans konstituerande möte valdes den nya Salagruppen UFO-Sala undersökningsgrupp in. Blir lite roligt jobb med det. Ska skicka brev till den som var med förr i vår förening samt lite annat jobb.

Pensionen närmar sig med stormsteg, dryga två veckor kvar. Sen kan jag ialla fall styra min tid lite mer fritt.

Ny gräsklippare:

Min huresvärd är bra på många sätt. Jag har klippt gräset i flera år nu med en handdriven motorklippare. Då mina knän inte vill som jag, skulle det vara bättre med en som har drivhjul, bara att följa med. Det är ialla fall cirka 1200 kvadrat. Det ska jag ordna sa Jan direkt. Så kom den...!!!  Glad i hågen packade jag upp den och började plocka ihop handtag mm. Fyllde på olja och bensin. Så var det att starta och klippa det nu ganska långa gräset......men ack...Det gick inte att rubba startsnöret. Kollade om det var något säkerhetslåsning...men nej... ringde efter en timme till min hyresvärd som kom nästan på en gång. DÅ såg vi...det var en fallskada på klipparen. Dem måste ha fallit hårt, den var skev hela klipparen. Detta gjorde att ena änden på kniven satt fast i själva klipparhuset. Så nu står jag där....skulle få låna en självdriven klippare tills min värd får byta ut klipparen.

Jaja, lite om dagen vedermödor. Hörs...