Lördagen började som vilken lördag som helst..ner på stan, träffa Gunnar, Lina och Anders, fika sen gå en runda till billighetsaffärer, kolla på antikvariat efter böcker....sen handla...

Lina klagade tidigt på lite smärta i magen och runt mot ryggen. Vi kom hem och fixade pannbiff, lök potatis, grönsaker, lingon och gräddsås. Det var jättegott.

Efter maten började Lina få sammandragningar och värkar som kom tätare och tätare. Jag bad henne ringa 1177 och efter ett par samtal till så ville dom att Lina skulle åka in snabbt till BB, åtminstone för en koll.

Vad skulle vi nu göra...både Gunnar och jag hade druckit varsit glas vin till maten...Lina ringe sin svärfar som kom från Möklinta på direkten. Vi kom till Västerås BB-avdelning klockan 19.00 ungefär.

då bara en eller högst två personer fick följa med in på avdelningen så fick Anders följa med Lina in. Gunnar Kent och jag blev hänvisade ett par stolar ute i trapphuset. I trapphuset var det max +5-10 grader. Allt var tyst och stilla....så kom Lina ut och sa att det kunde ta ett tag då läkaren var på en akut operation...så försvann hon. Vi tre satt där ute och fick tiden att gå genom att dra vitsar, gå i trappor för att hålla oss varma.....Så öppnades dörren...Anders tittade ut och sa att det kunde ta ett tag då läkaren inte kommit ännu. Trevligt....

Klockan 22.00 kom så Lina ut och förklarade att man skulle ta ännu ett prov och sen ge henne en tablett som skulle verka i 30 minuter innan hon fick åka hem igen. Under den tiden kom en kvinna in genom dörren kraftigt jämrade sig med magen i vädret. Då hon blev insläppt kom Lina ut och sa att vi kunde åka och fixa lite käk på Mc Donalds eftersom det skulle ta ett tag till...Då kom doktorn tillbaka och så småningom tog hon bort alla mätinstrument. Lina fick också veta att den utsatta nedkomsten -fortfarande beräknades till 1 april. Äntligen fick vi åka hem, klockan 00.00 var vi åter hemma. då var vi rejält frusna och trötta.

Gunnar och jag avslutade så lördagen och startade söndagen med ost kex och en rejäl stoor whisky....sen blev jag varm igen....nu klockan 01.50 ska jag sova....hörs

 Carl-Anton Mattsson´s artikel är nu skickad till korrektur. Arbetet med nummer två skrider framåt. Väntar nu på nummer 1 ska komma så vi får iväg den. Roligt när det gäller grupperna om det blir några fler. En ny grupp har setts dagens ljus och vi kommer att ta upp dess fastställande på nästkommande styrelsemöte. Clas skriver också i sin blogg att Stockholms UFO-förening verkar komma att leva vidare. Nära skandal om en stor stad som Stockholm och inte ha en lokalgrupp.

Jag har också korrekturläst färdigt Håkan Blomqvist´s UFO-Sverige-historia under 40 år. Finns inte mycket att att ändra, lägga till och dra ifrån där inte. Ett mycket bra genomfört arbete. Ett par saker ska jag sedan ta upp med Håkan.

Elchocker

Nu undrar ni säkert vad detta kan innehålla. Har jag blivit mer knäpp än vanligt?

Nej då...tror jag... Jag måste bara berätta att jag som stödperson inom rättspsykiatrin och då vi ibland har träffar på Landstinget i Västerås. I går kväll var en sådan träff. Inbjuden föreläsare var den kände och nästan legendariske läkaren Åsa Rangford. Jag har lyssnat på henne en gång förut samt haft lite kontakt med henne på kliniken i Västerås.

iNu talade hon om olika psykofarmaka, dess biverkningar och hur det slår på olika personer.

Ett av avsnitten handlade just om elchocker förr och nu.

Förr vard et hemska saker som utspelade sig där man hade en vagn med aggregat och gick runt på en sal med 15-20 och gav chocker på löpande band ibland med fysiska skador som följd.  

Idag bedövar man den behandlande patienten som knappt märker av själva behandlingen.

Det var ett mycket intressant föredrag med en mycket kunnig och jordnära läkare.

 Nedräkningen har börjat. Det är inte en resa till någon avlägsen planet...nej det är något mycket större. Det är en resa från en inre värld ut till jordelivet. Det innebär upptäcktsfärder, strapatser, glädjeämnen, sorg, nya upplevelser av allehanda slag. Det är ett nytt liv. Jag talar om min roll som morfar. Det är nu mindre än två månader kvar. Dom säger att pappan blir hispigare än modern som ska ligga där med allt vad det innebär. Men att bli morfar är något alldeles extra. Så säger ialla fall mina vänner och bekanta. Barn är något stort, men barnbarn är något alldeles speciellt...det har jag fått höra nu de senaste tre fyra månaderna. och nu är det bara cirka 7 veckor kvar, om tiden stämmer vill säga.

Jag minns som det vore igår, när Linas mamma Ulla

gick så här....och nu är det det lilla knytet som växt och

ska ha barn, synd bara att mormor Ulla inte fick vara med.

UFO-Raden nummer 1-2010

Här blir det tvära kast, nedan ser ni det nya numret av UFO-Raden/

Rapport-Nytt. Den ska komma ut i slutet på nästa vecka är det tänkt. Jag håller på som bäst med nummer två. Lina, min dotter hade skrivit ett blogginlägg på sin bloggsida som jag tyckte var så bra att jag kommer att publisera den som en artikel i nummer två av UFO-Raden. Den handlar om parapsykologi...så mycket kan jag avslöja.

Ha det gott så länge....

UFO-Raden/Rapport-Nytt nummer 1 2010 årgång 40

Håller på att läsa mig igenom Clas Svahns böcker, en mycket trevlig och intressant läsning.

I övrigt håller jag på att skriver över Carl-Antons artikel om Påskön till Word så jag kan skicka den som fil till Leif Persson. Arkivet ska hjälpa mig med scanning av bilder. Vi sammarbetar i UFO-sverige.

Gick emellan med att skriva verksamhetsberättelse för Enköping-Sala UFO-förening och skickade till ordföranden för genomgång.

Dess emellan sitter jag med näsdukar och har fått lite ont under näsan då det bara har runnit nu i flera dagar, men i natt har jag sovit hela natten utan att vakna av att det rinner.

Chemalagt arbete

När jag kommer från jobbet har jag alltid ett tänkt chema att jobba efter. Fixa lite mat, ett eller två TV-program tillsammans med katten Hampus i soffan, sen till datorn och jobba med det som för närvarande ligger för handen. Ofta som fungerar det men ibland kommer det en massa annat emellan, mailande med olika personer, telesamtal man inte väntat där folk vill dryfta olika ufoteorier mm. Det är stimulerande att jobba i UFO-sverige. Något man aldrig verkar tröttna på. Har hållit på sedan 1976 i stort sett varje dag. Sett ufologer komma och gå...men en stark kärna finns alltid vid min sida alltid beredd att ställa upp då det behövs. Jag är stolt att tillhöra UFO-Sverige.

Det har inte hänt mycket den senaste tiden. Fick en rapport från Håkan E. om Norgeresan. Det blev givande och från och med nummer ett blir det UFO-Sverige och UFO-Norge´s gemensamma tidning. Hoppas det kommer att gå bra och att vi får fler prenumeranter. Det blir vanliga UFO-Aktuellt från ena sidan och norska UFO när man vänder tidningen enligt vad jag har förstått.  Ska bli spännande att se färdiga resultatet.

Väntar nu på att UFO-Raden/Rapport-Nytt ska komma så vi får trycka den med. Hoppas tidningarna kommer på olika tider. Jobbigare om dom kommer ut samma vecka. Carl-Anton Mattsson har biddragit med en aktualliserad artikel om Påskön som vi kommer att ta med i nummer två. I övrigt är det bara att börja fylla de blanka siudorna.

Mera snö

Den här vintern kommer att gå till historien....fast egentligen är det så här man minns vintrarna när man var barn. Nu blir det ett himla liv så fort det kommer en dm snö och om det är kallare än -10 grader. Inget tycks fungera....så var det aldrig förr. Har vi blivit känsligare eller kanske bortskämda med de milda snöfattiga vintrarna...Ja säg det....nu ska jag ut och halka till jobbet....hörs

Alla jag känner har drabbatas. Från Nyköping till södra Norrland. Carl-Anton Mattson är sjuk, Håkan Blomqvist likaså, Gunnar fick också en släng av sleven. Jag somm blev sjuk nere i Ängelholm och sen bara blev värre och värre. Men nu ser jag en ljusning. Ska gå till jobbet i morgon.

Clas Svahn och Håkan Ekstrand har varit i Oslo under helgen för att sy ihop ett samarbete mellan våra länder, ett samarbete som funkat bra i många år. Jag ser med förhoppning att det kommer gagna båda våra tidningar och övrigt samarbete.

UFO-Raden

Nummer ett av UFO-Raden är klar från min sida. Nu håller gänget uppe i Sundsvall på för fullt att sammanställa och leta notiser för att fylla upp sidorna. Ett pusslande som något. Malin har astronomisidan klar sedan någon vecka. Nu kan man inte sätta sig till ro med armarna i kors och tycka man har varit duktig. Nej nu startar direkt jobbet med nummer två. Leta artiklar hålla medarbetarna sysselsatta med nytt material. Det hela är alltid en kamp mot tiden, sen ska det fungera med tryckning på ett annat sätt nu när vi lägger om tryckningsrutinerna. Ja, det ska bli mycket spännande att se resultatet.

När vi börjar efter sommaren med nummer fyra, då har jag ingått i pensionen och kan ägna mer tid åt både UFO-Raden/Rapport-Nytt och lite andra saker.

Ända sedan i lördags då jag var i Ängelholm och blev sjuk har jag bara blivit sämre, hostat 24 timmar/dygn, feber, frossa. Det har inte varit speciellt roligt. Nu har jag fått krypa till korset och stanna hemma från jobbet denna vecka för att jag bittert fått lära mig hur det kan gå då man går ut för tidigt.

Nu börjar jag känna mig bättre och det känns skönt, känner mig till och med lite hungrig. I går blev jag så sugen på potatis, fläsk och löksås och som tur var så hade jag allt hemma. Jag har ialla fall gått ner från 98 till 90 kilo under den här veckan så något gott har det fört med sig.

Jag har under dagarna klivit upp ibland och skrivit lite på UFO-Raden för att hålla tidschemat och nu är allt klart och lämnat till Leif i Sundsvall.

I och med nummer 1 ska det bli mycket spännande att se hur den kommer att ta sig ut. Vi kommer att ändra tryckställe till Västerås och därigenom få en riktig tidning som jag redan nämnt.

Det kommer att hända mycket inom UFO-Sverige under 2010. Det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen på alla plan. Så till hösten kommer jag att ha två sysselsättningar som mina viktigaste. Först kommer rollen som morfar, sen redaktör på heltid. Ska bli roligt. Nu måste jag vila en stund igen...

Idag på jobbet ringde Lina och sa att hon måste gå till barnmorskan, detta efter att hon svällt upp i ansikte mm. Då barnmorskan ville utesluta havandeskapsförgiftning skickade hon samt en läkare henne till Västerås för koll. Jag gick direkt upp till Vårdcentralen och körde henne till Västerås. Känslorna var blandade...rädsla, det är nog inget farligt... Väl där fick vi veta att det är ganska vanligt att man blir sväld i kroppen, körtlar mm då man väntar barn....Bara att åka hem igen. Blev så glada att vi kostade på oss att gå på Liljas i Sala och äta en bit mat. Dit kom också Sandra Van der Haagen och Michael Hoffman som nu mer bor ihop i Alby, Stockholm. Sen åkte vi hem till Lina & Anders och fikade.

Ängelholm

Först när Lina ringde såg jag Ängelholsresan flyga sin kos...och bli sittande i Västerås hela helgen. Men nu gick det ju bra så nu har jag packat klart allt och det är bara sängen som väntar.....Ni som vet vad det gäller, vi syns i morgon.